Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

The organisation of the municipalities is based on the principle of representation. It has previously been impossible to give the citizens more influence through direct democracy, but the information technology gives new possibilities and the choice of democracy model might no longer be obvious. Representation can be interpreted in many ways and there is a need for a more distinct definition of the rule that the municipalities shall be governed according to the principle of representation. It should also be further investigated how the new technology can be used to increase the use of direct democracy. The municipalities ought to work to supplement the representation with direct democracy in the form of active discourse with the citizens.

Bakgrund och problem: Internationella rapporter om människans påverkan på jordens begränsade resurser har avlöst varandra och en växande allmän medvetenhet om företags påverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. Hållbarhetsredovisningen är idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det är som presenteras av företag och hur omfattande den är. Tidigare forskning visar på delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hållbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hållbarhet.Syfte: Att undersöka hur hållbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive årsredovisningar, med specifik inriktning på miljöperspektivet, och hur denna presentation har förändrats över tiden.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hämtade från Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden är begränsad till år 2009-2013. Endast hållbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen.Metod: I studien har en longitudinell innehållsanalys använts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet..

Sammanfattning/abstract Författare: Malin Nilsson Huvudfrågan är: ?Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar kring utevistelse?? Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar om utevistelse på en vanlig, kommunal förskola idag på 2000-talet? Hur upplever barnen det att gå ut? Vilken miljö väljer barnen helst och vad leker de där? Hur tänker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tänker föräldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har föräldrarna själv för upplevelser när det gäller hälsa och allmänt mående? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och föräldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under på- och avklädningen samt under deras utevistelse på gården har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus.

Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. • Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? • Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? • Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrånMichel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och föredetta jämställdhetsministern Jens Orback.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

This paper deals with the use of Internet at Swedish public libraries. The author asks whether public libraries should or should not limit access to information available on the Internet. Starting from the American discussion, concerning Internet at public libraries, the author shows the Swedish attitudes. The paper demonstrates that many Swedish public libraries have adopted rules forbidding retrieval of certain kinds of information, such as hard-core pornography and racist propaganda. The persons in charge of such actions claim that public libraries should provide high-quality educational literature and should not spread mass-produced, provocative information.

The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay?s timeframe.The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible.

Syftet med denna fallstudie är att förklara och förstå utvecklingsprocessen inom en kommunal räddningstjänst genom att beskriva upplevelsen av förändringar och dess konsekvenser ur brandmännens respektive ledningens perspektiv. Studien söker svar på följande frågeställningar: Vilka möjligheter och hinder finns inom organisationen för en konstruktiv och etisk utvecklingsprocess? Hur kan beskrivningen av yrkeskåren brandmän som konservativ och förändringsovillig förstås i relation till organisationens utvecklingsprocess? Det empiriska materialet består av intervjuer där åtta heltidsbrandmän samt två representanter från räddningstjänstledningen kommit till tals. I en abduktiv ansats har det empiriska materialet analyserats med stöd av ett teoretiskt ramverk som möjliggör tolkningar ur lednings- och individperspektiv. Resultaten visar att upplevelsen av förändringar och upplevelsen av vad förändringar innebär skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv som belyses, vilket är både naturligt och förståeligt.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete.