Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, studera hur nÄgra medverkande i ett likabehandlingsnÀtverk i en Reggio Emilia-inspirerad förskoleenhet, talade om kön/genus och normer. Arbetet med nÀtverket har beskrivits som en ?minipolitisk? arena; för vardagsnÀra demokratiska förhandlingar ? ett möte mellan rÄdande ?storpolitik?, i form av lÀroplan och lagar, och lokalt förverkligande. DÀrmed ville vi bidra med kunskap om hur ett sÄdant nÀtverk kan möjliggöra ett praktiskt arbete med genusfrÄgor, samt om vilka eventuella svÄrigheter som finns. Vi samlade in material via intervjuer med sex pedagoger, dÀr nÄgra precis pÄbörjat sitt deltagande i nÀtverket medan andra hade deltagit i ett Är.

With the curriculum Lpfö98, and its revised version 2010, the demands for evaluation of the quality of the preschool have been emphasized. Accordingly, the activities need to be systematically documented, followed up and assessed, to be improved. Most importantly, this includes continuous follow up, documentation and analysis of the development and learning of the children. This is usually carried out by means of pedagogical documentation, but how this working tool should be used in practice is not totally clear for all pedagogues. The aim of this study was therefore to investigate how pedagogical documentation is performed, assessed and made accessible for the children, parents and staff-members, in practical preschool work.In the study, four pedagogues (two preschool teachers and two pedagogical mentors), working in two different preschools where the Reggio Emilia concept is practiced for pedagogical documentation, were interviewed using a semi-structured questionnaire.The informants described pedagogical documentation as a complex and time-consuming working tool, albeit necessary and helpful to fulfill the requirements of the curriculum.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har pÄ pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sÄdant stort pedagogiskt vÀrde att man benÀmner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lÀrande ? och dÀrmed Reggio Emilias syn pÄ pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i Àmnet samt genom intervjuer med tvÄ pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssÀtt.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i en Reggio Emiliainspirerad förskola uttrycker möjligheter att anvÀnda naturmiljön som inspirationskÀlla till lÀrande i och om naturen. Genom kvalitativa intervjuer med hjÀlp av metoden stimulated recall har fyra pedagoger vid Spira förskola i LuleÄ delgivit oss deras uppfattningar om Àmnet. Materialet har bearbetats och analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering. Resultatet visar att det ursprungliga syftet med en planerad lÀrandeaktivitet inte alltid kommer fram i genomförandet. Vidare visar resultatet att pedagogerna uttrycker möjligheter till lÀrande nÀr barn vistas i naturmiljö.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one ?all weather? (FriluftsfrÀmjandet) preschool.

I Skolverkets rapport 318 frÄn 2008 redovisas en utvÀrdering av förskolan tio Är efter införandet av förskolans lÀroplan. Rapporten visar pÄ en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket dÄ det strider mot lÀroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istÀllet fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för nÄgra utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete sÄg ut för pedagogerna ifrÄga samt vilka eventuella dilemman och svÄrigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades pÄ semistrukturerade intervjuer.

Demokrati Àr nÄgot som genomsyrar lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande Àr en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar pÄ ett tydligt demokratiskt förhÄllningssÀtt dÀr barns inflytande Àr en vÀsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans lÀroplan (Lpfö 98) som Àr aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda Är 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. UtifrÄn syftet har dessa frÄgor stÀllts: Vilken innebörd har begreppet ?barns inflytande? för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen pÄ pedagogernas sÀtt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsÀtter pedagogerna begreppet ?inflytande? praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger pÄ tvÄ förskoleavdelningar studerats.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger pÄ olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den anvÀnds av barnen. Vi har stÀllt frÄgan hur pedagogerna anser att lÀrande och social utveckling kan stimuleras pÄ förskolans gÄrd. VÄr undersökning utgÄr frÄn pedagogernas syn nÀr det gÀller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt Àr kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger frÄn olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrÄn Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor Àr traditionella.NÄgon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn pÄ utevistelse.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.

Bakgrund:I litteraturen som framhÄlls i bakgrunden stÄr att lÀsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsÀtt Àr att barnet Àr kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lÀra. Pedagogen har en mycket viktig roll för att lÄta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptÀckare. Inom filosofin Àr miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall fÄ upptÀcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling anvÀnds dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgÄr frÄn kvalitativ metod och redskapen som anvÀnts Àr intervju och observation.