Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Vi har gjort en undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra respondenter har haft samma förutsÀttningar vad det gÀller miljö och frÄgor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna pÄ en kommunal socialförvaltning i VÀrmland ser pÄ konsekvenserna av den nu mer skÀrpta tillÀmpningen av rÀtten till sjukpenning frÄn försÀkringskassan. Detta Àr ocksÄ vÄr problemstÀllning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhÀllet. Det Àr en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

Bakgrund: Patienter som tidigare vÄrdades pÄ sjukhus vÄrdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd Àr ett arbete med mÄnga olika arbetsuppgifter sÄsom lÀkemedelshantering, sÄrvÄrd och rÄdgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvÄrdnadsinsatser. Arbetsplatsen Àr patientens hem. Oftast Àr det Àldre över 65 Är som Àr i behov av hemsjukvÄrd men patienterna kan vara berÀttigade till hemsjukvÄrd oavsett Älder.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrÄn tio artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i tvÄ teman; OmvÄrdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvÄrden till stor del arbetar med att ge patienter stöd pÄ olika sÀtt.

PÄ senare Är har tekniker för 3D-visualisering fÄtt ett allt mer utbrett anvÀndande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag sjÀlv anvÀnder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, vÀckte frÄgor kring skÀlet till införandet av tekniken, vilka beslut och förvÀntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gÀller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frÄgor. Arbetet bestÄr av litteratursökning efter adekvat forskning i Àmnet, en enkÀt stÀlld till ett litet urval av anstÀllda och politiker i fyra kommuner som Àr medlemmar i ett 3D nÀtverk, en dokumentsökning pÄ samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkÀtundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte Àr medlemmar i ovan nÀmnda nÀtverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att anvÀnda 3D-modeller för ökad förstÄelse och kommunikation mellan tjÀnstemÀn och politiker samt med allmÀnheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.

Bakgrund: Patienter som tidigare vÄrdades pÄ sjukhus vÄrdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd Àr ett arbete med mÄnga olika arbetsuppgifter sÄsom lÀkemedelshantering, sÄrvÄrd och rÄdgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvÄrdnadsinsatser. Arbetsplatsen Àr patientens hem. Oftast Àr det Àldre över 65 Är som Àr i behov av hemsjukvÄrd men patienterna kan vara berÀttigade till hemsjukvÄrd oavsett Älder.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrÄn tio artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i tvÄ teman; OmvÄrdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvÄrden till stor del arbetar med att ge patienter stöd pÄ olika sÀtt.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett trovÀrdighetsperspektiv, studera om det Àr att föredra att anlita sakkunniga bitrÀden frÄn externa revisionsbyrÄer eller frÄn kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förstÄelse för Àmnet för att sedan anvÀnda denna kunskap som underlag för vÄr empiriska undersökning. SÄledes har vi valt ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet samt fÄ möjlighet att analysera under arbetets gÄng.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjÀlp av dessa intervjuer velat ta reda pÄ hur olika sakkunniga bitrÀden ser pÄ sin kompetens och sitt oberoende.

I en allt mer digitaliserad vÀrld och med ett vidgat textbegrepp, som stÀller ökade krav pÄlÀsare och skribenter krÀvs nya verktyg för att stödja lÀrandet. Den hÀr uppsatsen undersökervad en wiki, ett av mÄnga Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begrÀnsats till att följaen klass arbete under cirka tvÄ mÄnader. Intresset har, förutom pÄ wikins för- och nackdelar,legat pÄ interaktionen mellan eleverna, lÀrarnas handledning och pÄ det arbetssÀtt somlÀrarna designat för klassen.

English title: Parents? expectations of municipal school of music and of arts.Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master®s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.

Arbetet inom ÀldrevÄrd och omsorg mÄste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver ocksÄ lösas och vÄrdyrket mÄste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkÀt skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanstÀlla en aktuell lÀgesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal ÀldrevÄrd och omsorg, samt till vad stödet anvÀnds, vem det Àr till för och vilka det Àr som anvÀnder IT-stödet.StationÀr dator, mobiltelefon och digitalkamera Àr de IT-stöd som flest respondenter svarade anvÀnds i verksamheten.StationÀr dator anvÀnds frÀmst för att hÀmta och registrera vÄrdtagardokumentation, men Àven för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sÀgas vara till för. IT-stödet anvÀnds framför allt av enhetschefer, vÄrdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon anvÀnds givetvis frÀmst för att ringa och skicka SMS, men Àven för att ta emot larm frÄn vÄrdtagare samt tillkalla hjÀlp. Inte heller för detta IT-stöd finns det nÄgon specifik som stödet kan sÀgas vara till för.

Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Den kommunala folkstyrelsen och sjÀlvstyrelsen har utsatts för stÀndiga förÀndringar under 1990-talet. Dessa förÀndringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och tvÄ utmaningar fokuserar uppsatsen pÄ, nÀrmare bestÀmt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras ocksÄ New Public Management. Resultaten visar att vÀrden frÄn de nya styrningsmodellerna krockar med vÀrden som Àr relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.