Sökresultat:
1296 Uppsatser om Kommunalägt energibolag - Sida 31 av 87
En kommunal One Stop Shop: Kan en gemensam kundtjÀnst verka som motor för verksamhetsutveckling?
The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change. .
HELHETSSYN OCH VERKLIGHETSUPPFATTNING : En statistisk enkÀtundersökning kring lÀrares syn pÄÀmnesintegration och dess för- och nackdelar.
Detta arbete syftar till att kartlÀgga vad lÀrare i grundskolans senare del, Ärskurs6-9, och gymnasiet i VÀsterÄs stad anser om Àmnesintegration. Den metod somanvÀndes var en enkÀtundersökning som riktade sig till samtliga lÀrare ipopulationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antalresultat hittats. De flesta lÀrare Àr positiva till Àmnesintegration. De skulle ocksÄvilja arbeta mer Àmnesintegrerat.
Normer och praktik kring strategiskt arbete - En studie av svenska engeribolagsstyrelser
Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete Àr viktigt inom alla bolag med lÄngsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvÀrderats utifrÄn tvÄ omrÄden som genom tidigare forskning pÄvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och dÀr vidare forsk-ning har efterlysts. De tvÄ omrÄdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvÀndning vid strategiarbetet. En övergripande frÄga har formulerats utifrÄn det valda huvudomrÄdet och dÀrefter har tvÄ underliggande frÄgor formulerats utifrÄn de tvÄ valda delomrÄdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frÄgan.
Talar mallarna klarsprÄk? : En undersökning av begripligheten i textmallar pÄ ett miljökontor.
SammandragSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..
Teknisk vÀgledning för kommunala vattenplaner och genomförande av EU:s vattendirektiv
NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Ăven om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.
LÀrares instÀllning till och agerande vid fusk inom grundskolans senare Är och vuxenutbildning
Denna undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur lÀrarna agerar vid fusk och hur fusket pÄverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förÀndringar samt förebyggande ÄtgÀrder för att motverkar fusk i skolan Àr ocksÄ aktuella i denna studie. Svaren fÄs genom intervjuer med lÀrarna pÄ en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige.
Undersökningen visar att lÀrarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns nÄgon officiell fuskpolicy pÄ grundskolarna. MÄnga lÀrare pÄverkas personligt vid fusk och de Àr osÀkra pÄ sin fuskhantering, men tycker inte fusk Àr ett stort problem i skolan.
Landstingens pensionsredovisning : Varfo?r anva?nds fullfonderingsmodellen?
Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.
?Open source? eller ?Open sores? : en studie om öppen programvara i kommunal IT-miljö
Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Ăppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Ăppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.
Vilka kommuner kan vi lita pÄ? - En statistisk analys över vad som pÄverkar kommunernas budgetavvikelse
Under senare Är har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen pÄ kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hÄlla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för vad det Àr som pÄverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen anvÀnds statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrÄn a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten Àr hos de styrande i kommunen, c) storleken pÄ kommunen. Undersökningens resultat visar frÀmst att en större folkmÀngd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och dÀrmed Àr det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita pÄ nÀr det gÀller budgeten..
Leda till arbetslag eller arbetslag till leda: en studie
kring begreppet arbetslag i skolan pÄ tre nivÄer
i en kommunal skolorganisation
Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lÀrorikt. Vi har fÄtt se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika mÀnniskor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv sÄ skapar det förvirring om man inte Àr överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlÀtta för alla att nÄ en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivÄn nÀmnden, förvaltningens styrande nivÄ och rektorernas verkstÀllande nivÄ.
Lex Sarah inom kommunal Àldreomsorg : En kvalitativ studie utifrÄn enhetschefers perspektiv pÄ anmÀlningar vid missförhÄllanden
The purpose of this study has been to examine the unit manager?s perspective on making Lex Sarah-notifications. The study has been carries out by six semi structured interviews with persons in leading positions of the elderly from three different municipalities. They were asked about different circumstances that affects the problems with Lex Sarah. The results indicates that the unit manager?s act on elder abuse from the complex mechanisms that exist within the organization.
Talar mallarna klarsprÄk? : En undersökning av begripligheten i textmallar pÄ ett miljökontor
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..
Alger som energikÀlla - en svensk möjlighet
Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja fÄ svar pÄ frÄgan, om det Àr lönsamt att odla alger till biodieselframstÀllning under svenska förhÄllanden, för att sedan möjligen pÄbörja en forskning inom omrÄdet.Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som Àr gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom omrÄdet idag. DÀrefter undersöks de steg som algerna genomgÄr för att bli biodiesel, det vill sÀga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framstÀllningen av biodiesel ifrÄn algoljan.Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanstÀlls vad gÀller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse omrÄdet har hos olika svenska företag. ProblemomrÄden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.Resultatet Àr ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhÄllanden.
Konsultplanering - Planeringskonsulter i den kommunala fysiska samhÀllsplaneringen
Detta arbete har tagit fokus pÄ en Ànnu outforskad företeelse i svensk kommunal
planeringspraktik, nÀmligen nÄgot som hÀr kallas ?konsultplanering?, det vill
sÀga konsultmedverkan i den kommunala planeringen.
Uppsatsen har avgrÀnsats till att handla om ?planeringskonsulter? och
konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc.
som i och för sig ocksÄ ingÄr i planeringsprocessen och ofta utförs av
konsulter.
Ămnet Ă€r intressant eftersom det idag Ă€r vanligt i de flesta av Sveriges lĂ€n
att kommunerna anvÀnder sig av konsulter.
Studiens syfte Àr att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska
kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa
konsekvenser för planeringssystemet.
Gemensam struktur för den kommunala ekonomistyrningen
Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..