Sökresultat:
5084 Uppsatser om Kommun - Sida 33 av 339
Hur anser sig lärare förvalta skolans uppdrag om strävan efter daglig fysisk aktivitet? : En studie om fyra lärares vardagliga arbetet med fysisk aktivitet i skolan i en kommun i sydvästra Sverige.
År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma Kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.
Processorienterad verksamhetsutveckling med Gamification som möjliggörare : En fallstudie vid Karlstads kommun
Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer.Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU.
De anställdas friskvård, en angelägenhet för företaget? - Halmstad kommuns satsning på friskvård för sina anställda och dess inverkan på den enskilde individen
Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad Kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad Kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad Kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation ? individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..
Att alltid ligga två steg bakom : En kvalitativ studie om skolkuratorers drogförebyggande arbete på gymnasieskolorna i Norrköpings kommun
Norrköping är en av de Kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings Kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings Kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori.
Från rastplats till lekplats. Förskolors utemiljöer i Skövde kommun
Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015..
Att förebygga osteoporos i en svensk kommun : En beskrivning av ett tioårigt befolkningsinriktat interventionsarbete ?Vadstena en benhård kommun
Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos är ett stort globalt problem. Syftet med det tioåriga projektet ?Vadstena en benhård Kommun? var att utvärdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en Kommun. Ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-79 år, 15% av en population på 7800 personer, blev tillfrågade om att delta vid fyra undersökningstillfällen som innebar att fylla i en enkät och att bentäthetsmätas. Vid första tillfället deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats är att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrån dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nådde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade på angivna svar i frågeformulär och bentäthetsvärden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gånger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fått ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).
?Grädden på moset?? : Frivilligorganisationernas roller för äldre och personer med psykiska funktionshinder i Växjö kommun
Växjö Kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och Kommunen. Detta utmynnade i ett Kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till Kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare.
Allmänhetens förtroende för revision -En studie av invånare i Göteborgs kommun
Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs Kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs Kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs Kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.
"Projektstyrning i Luleå kommun": en fallstudie av projektstyrningen av Kulturens hus
Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare på tekniska förvaltningen i Luleå. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i Kommunen under de senaste åren och kom fram till att Kulturens hus inte bara är de senaste större byggprojektet utan även det största på många år. När vi sökte litteratur kring ämnet projektstyrning fann vi ett fåtal tidigare skrivna uppsatser där man undersökt Kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var något vi fann även gällde Luleå Kommun efter att vi läst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde på projekteringen av Kulturens hus. Utifrån detta ville vi titta närmare på och öka förståelsen för hur Kommuner använder sig av styrning i projektarbete.
Planering av tätortsnära rekreationsskogar hos kommuner i Västerbottens län
Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har Kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård.
Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för Kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur Kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog.
I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur Kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.
Konsten att göra inkludering möjlig : om kvalitetstänkande i undervisning för särskolelever i grundskolan
Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en Kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en Kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt Kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren.
Kollektivtrafik och cykel ger förutsättning för hållbart resande - En studie om planering för att öka hållbart resande och skapa hållbar utveckling i Halmstads kommun
Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.
Östra Göinge- Vildmark, närhet, stillhet
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka teorier om platsmarknadsföring i en svensk Kommun och även undersöka vilken roll invånarna hade i utvecklandet av kärnvärden, som är grundläggande för platsmarknadsföringen. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi intervjuade två respondenter och åtta invånare i den skånska Kommunen Östra Göinge för att lokalisera information kring vilka kärnvärden Kommunen skulle kunna grunda sin platsmarknadsförnig på. Intervjuerna jämfördes sedan med varandra och även med tidigare teoretiska studier inom platsmarknadsföring för att lokalisera tre kärnvärden som vi kunde använda som bas i en riktig marknadsföringskampanj, närmare bestämt en mässmonter. Studiens resultat visade att invånarna och respondenterna hade mycket lika åsikter kring hur Östra Göinge uppfattades och att en platsmarknadsföringskampanj måste grundas i invånarnas åsikter för att kunna lyckas optimalt..
Det hälsofrämjande ledarskapet : balansen mellan arbete och fritid
Dagens samhälle består allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings Kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap.Falköpings Kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings Kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel.Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.
Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej?: Analys av en Facebookdebatt
Studiens syfte är att utföra en analys på de argument som förs på Facebook angående den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks Kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Den valda metoden för studien är en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras på debattinlägg hämtat från olika grupper på Facebook. Jokkmokk är till ytan den näst största Kommunen i Sverige och hälften av dess yta utgörs av ett vidsträckt fjällområde. Kommunen har under de senaste 50 åren minskat sin befolkning med 50 procent och idag är invånarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag är Jokkmokks Kommun, Vattenfall och Norrbottens läns landsting.