Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet.

Detta är en kandidatuppsats med samhällsvetenskaplig inriktning med fokus på människors egna berättelser. Fem intervjuer och observationer ligger som grund för denna studie som avgränsas till Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Jag vill med denna uppsats förmedla en känsla av öbornas vardagsliv och hur de själva ser på det. Med den fenomenologiska teorin belyser och analyserar jag informanternas egen livsvärld och tidsmedvetande. Hur de själva talar om dåtiden, nutiden och framtiden har en betydande roll igenom hela texten.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare..

Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsätts för brott upprepade gånger under en viss tid. Det här arbetet är inriktat på skolor som utsätts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmälda inbrott på skolor som minst anmält 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna på genom att arbeta mot så kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmälda brott är upprepade brott samt att insatserna kan sättas in mot en mindre grupp. Viktigt att tänka på är att åtgärderna bör sättas in så fort som möjligt efter brottet, då risken är störst för upprepad utsatthet.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för två kvinnor anställda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig åt mellan två kvinnor med liknande medicinska besvär i denna kommun. Kvinnor i vårdyrket får ofta förslitningsskador och som följd blir många sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det är yngre män i städer som återgår till arbete i högre grad än kvinnor. På landsbyggden kommer sällan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.

 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun är ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strävan att skapa en hälsofrämjande miljö. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. I Motala kommun trädde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika åsikter bland de kommunanställda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anställda. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anställdas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.

Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar då till exempel till krock mellan förväntningar, värderingar, mål eller behov. I Sverige är kommuner de som ger mest pengar åt idrottsföreningar, som också är den största verksamheten som bedrivs i samhället med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten är så stor i dagens samhällse blir inte bara vuxna utan även barn mer stillasittande. Stillasittandet påverkar framförallt den fysiska hälsan negativt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn på barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar.

Sverige är ett land rikt på natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att få uppleva Sveriges natur kan vara svåra för en person med nedsatt rörelseförmåga om naturen inte blir tillgänglighetsanpassad. Av Sveriges invånare över 16 år har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmåga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vårt land. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgänglighetsanpassa i skyddade naturområden för rörelsehindrade. Målet är att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anläggning och skötsel av dessa platser.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhället, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav på service och e-tjänster har ökat markant, därför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjänster och de elektroniska ärendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun är varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förändras finns det bra förutsättningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

Intresset för nationell värdegrund är stort och detta framför allt efter det lagtillägg som instiftades i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella värdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus på den äldre personens välbefinnande och möjlighet till ett värdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer är bättre effektivitet, konkurrens, samt bättre målstyrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bland annat konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering.

Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.