Sök:

Sökresultat:

5572 Uppsatser om Kommunägd skog - Sida 65 av 372

Visionen om en idéernas stad En fallstudie av Lunds kommuns varumÀrke

VarumÀrken kan i dag vara allt frÄn Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.PÄ Lunds kommuns hemsida finns en lÀnk som heter "VarumÀrket Lund" dÀr man kan lÀsa om kommunens kÀnnetecken.VÄrt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumÀrke, dels utifrÄn offentliga dokument, dels utifrÄn intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har Àven fokuserat pÄ hur kommunens förvaltningar sprider varumÀrket internt.Med termen "varumÀrket Lund" menar vi genomgÄende alla de kÀnnetecken, vÀrden och profileringar som Lunds kommun framhÄller. VarumÀrket rymmer en mÀngd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat kÀnner alla till varumÀrket men anvÀnder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utstrÀckning med varumÀrket samt anammar dess innehÄll pÄ olika sÀtt beroende pÄ förvaltningens egen verksamhet..

FörtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod : En studie om Örebro stad

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka förtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod och i det hĂ€r arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda pĂ„ hur Örebro kommun arbetar med förtĂ€tning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtĂ€tning kan ha pĂ„ Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro Ă€r en vĂ€xande stad som fokuserar vĂ€ldigt mycket pĂ„ förtĂ€tning. Metoden som har anvĂ€nds under arbetet Ă€r kvalitativ metod, dĂ€r  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer frĂ„n Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtĂ€tning i stadskĂ€rnan, de byggs pĂ„ lucktomter och vissa hus har höjts nĂ„gra vĂ„ningar. Det har Ă€ven byggts i utsidan av parker i staden men Ă€ven parkeringsplatser har byggts bort till förmĂ„n för byggnader.

Tack fo?r maten! : En fallstudie av systemet fo?r biogasproduktion fra?n matavfall fra?n husha?ll i Solna stad

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Faktorer som pÄverkar anstÀlldas sjukfrÄnvaro : ? vi tar pulsen pÄ förskollÀrare och barnskötare i MörbylÄnga kommun

BakgrundHĂ€lsobokslut görs i alla kommunala organisationer och sĂ„ Ă€ven pĂ„ Skolförvaltningen i MörbylĂ„nga kommun pĂ„ södra Öland. I ett hĂ€lsobokslut redovisas bland annat den totala sjukfrĂ„nvaron och hur den fördelas mellan kvinnor och mĂ€n. Genom att göra hĂ€lsobokslutsarbetet obligatoriskt skulle företag och organisationer bland annat bli medvetna om hur sjukfrĂ„nvaron var fördelad hos dem. Skolförvaltningen i MörbylĂ„nga kommun har i sitt hĂ€lsobokslutsarbete valt gĂ„ lite djupare genom att Ă€ven bryta ner sjukfrĂ„nvaron per yrkesgrupp. NĂ€r de gjorde detta visade det sig att förskollĂ€rarna varit mer sjukfrĂ„nvarande Ă€n barnskötarna Ă„r 2006.

VÀgval Myttinge - förslag till framtida anvÀndning av MyttingeomrÄdet, VÀrmdö kommun

Vi befinner oss i en tid dÄ försvarsmakten stÄr inför stora förÀndringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida anvÀndning av MyttingeomrÄdet i VÀrmdö kommun. MyttingeomrÄdet Àr det största omrÄdet pÄ fast-landet i VÀrmdö kommun dÀr försvaret innehar mark och Àr dÀrför sÀrskilt intressant frÄn kommunens sida. Idag Àr MyttingeomrÄdet ett övningsfÀlt/skjutfÀlt för försvarsmakten och en förutsÀttning för att det ska kunna ske en civil utveckling Àr att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av omrÄdet. Vid en förÀndring av försvarets verksamhet stÄr utvecklingen av MyttingeomrÄdet vid ett vÀgval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvÀndning dÀr tanken Àr att fokusera pÄ möjligheter för utvecklingen snarare Àn restriktioner. Trycket Àr stort pÄ storstadsregionen Stockholm och detta pÄverkar Àven VÀrmdö kommun. Det Àr mÄnga intressen som skall samsas om en begrÀnsad yta i kommunen och dÄ inflyttningen Àr stor och befolkningen spÄs fortsatt öka i framtiden innebÀr det att konflikterna om en allt mer krympande yta kommer att öka.

VÀrdefull natur i Laholm- Underlagsmaterial till den kommunala naturvÄrdsplanen

Naturen i Laholm Àr storslagen och variationsrik men Àr en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvÀrden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hÀnt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergÄtt i produktiv granskog och exploateringstrycket pÄ marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvÀrden Àr pÄ vÀg att försvinna och att det skapats barriÀrer i landskapet.Det har aldrig funnits nÄgot samlat dokument över vilka natur- och friluftsvÀrden som finns inom Laholms kommun och dÀrför ska en naturvÄrdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlÀgga och visa den natur som finns inom kommunen.

Camping - tÀlt eller stuga?

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel pÄ hur campingverksamheten kan utvecklas Ät ett hÄll som ger en lÄngsiktigt hÄllbar verksamhet, och som om det Àr möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Nyköping, en berÀttande kommun med aktiva invÄnare : en fallstudie om de roller, relationer och attityder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping

Den hÀr uppsatsen handlar om de berÀttelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping pÄ hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet Àr att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framstÀlls i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillÀmpas Àr en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framstÀlls som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Rektorns dubbla roll: hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut för grundskolerektorerna i Bodens kommun?

Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

Konsten att kommunicera strategiskt

Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har anvÀnts i den akademiska litteraturen imÄnga Är, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpÄvisar att mÄnga olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation anvÀnds omvartannat, allt eftersom flera forskningsfÀlt har vÀxt fram. Det Àr först nu pÄ senare Är somforskare har börjat nÀrma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfÀlt egentligen innebÀr. Vilket dock Àr ett svÄrt omrÄde och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande Àr i ett vÀldigt tidigt skede vad det gÀllervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat omrÄde.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur VÀxjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nÄ sina mÄl.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: VÀxjö kommun Àr en stor och politiskt styrd organisation dÀr det Àr svÄrt att kunnakommunicera med alla anstÀllda pÄ ett önskvÀrt och tillfredsstÀllande sÀtt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranÀtet..

Implementering av de individuella utvecklingsplanerna - frÄn riksdag till den enskilda skolan

I Skolverkets skrift AllmÀnna rÄd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 stÄr det att lÀsa att skolorna bör strÀva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling pÄ ett framÄtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krÀvs i strÀvan att nÄ mÄlen. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett frÄn riksdag till kommun och till den enskilda skolan. UtifrÄn en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och UtbildningsnÀmnden, huvudmÀn (rektorer) samt verksamma lÀrare inom en utvald kommun. Vi Àr intresserade av hur överlÀmningen av IUP sker mellan Ärskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Hur en marknad kan ses som upplevelse och Event marketing samt stÀrka en kommuns varumÀrke

Marknader har i alla tider varit en viktig mötesplats, dÀr folk bland annat skött hushÄllens inköp. Under 1900-talet suddades marknadens ursprungsroll ut, eftersom flera substitut uppkom, frÀmst snabbköpen. Syftet med studien var att undersöka vilken roll en marknad spelar i dagens samhÀlle och om man kan se pÄ marknader som Event marketing. Syftet var ocksÄ att öka förstÄelsen för vad Noramarken betyder för Nora kommuns varumÀrke. I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetod och problem frÄgorna har angripits genom ett deduktivt angreppssÀtt.

Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i VÀsterbotten

MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla, grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta, trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt kulturpÄverkan registrerades.

Barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan : FörskollÀrares och specialpedagogers syn pÄ arbetsformer, stödmaterial och samverkan

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Planera och budgetera osÀkerhet i skolförvaltningen : en kvalitativ undersökning i tre kommuner

Problematiken för vÄr undersökning grundar sig i den nya skollagen som trÀdde i kraft i juli 2011. DÀr stÄr det reglerat att kommunen Àr ansvarig för alla elever i en kommun. DÄ det nu rÄder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vÄrdnadshavare sjÀlva vÀlja vilken grundskola de vill gÄ pÄ. Eleverna kan antingen vÀlja en kommunal grundskola eller en friskola och dÀrmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osÀker för kommunerna dÄ de inte vet hur mÄnga elever som kommer att gÄ i de olika skolorna.VÄrt syfte med denna undersökning Àr att skapa förstÄelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen gÄr tillvÀga för att planera och budgetera osÀkerhet och om budgetarbetet har pÄverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer pÄ skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.UtifrÄn det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet Àr; planering, kommunikation och kontroll.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->