Sökresultat:
5572 Uppsatser om Kommunägd skog - Sida 29 av 372
3d-animation i mörkrets tecken
Mitt projekt Àr en film i 3d med en skrÀckfylld underton som utspelas genom en
fiktiv persons ögon dÀr fÀrden gÄr genom en skog fram till vad som ser ut att
vara en nedlagd fabrik. Men dÀr tystheten frÄn början rÄder visar sig bÄde det
ena och det andra utav mÀrkligheter uppstÄ!
Effekterna för den mörka upplevelsen Àr prioriterad framför en begriplig
handling, och dÀrför finns inga övertydliga budskap som underskattar
betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen Àr ett experiment med 3d,
postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spÀnningsmoment och
en morbid kÀnsla av rÄ död!.
Det roterande chefskapet i Ă tvidabergs kommun : En studie av samspelet mellan kommunchefer och politiker ur ett maktperspektiv
Denna studie Ă€r ett försök att belysa samspelet mellan chefer och politiker i Ă
tvidabergs kommun, dĂ€r man har tillĂ€mpat ett slags roterande kommunchefskap som bestĂ„r av en chefsgrupp pĂ„ fem individer dĂ€r man roterar pĂ„ posten som formell kommunchef med tvĂ„ mĂ„naders intervaller. Studien baseras pĂ„ kvalitativa interjuver med bĂ„de kommunchefer och politiker verksamma i Ă
tvidaberg. Vi tillÀmpar ett maktperspektiv nÀr vi analyserar vÄra informanters utsagor, genom att i synnerhet stÀlla dessa i förhÄllande till Dennis H. Wrongs maktformer..
Kristinehamns grönstrukturplan: analys Kristinehamns tÀtort
I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrĂ„n de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras pĂ„ de olika stadsdelarnas avstĂ„nd till grönstrukturer och rekreationsomrĂ„den. Ăven en jĂ€mförelse av andra kommuners tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunĂ€gda marken finns i relation till det skikt med gröna omrĂ„den som skapas.
"Det Ă€r sĂ„ tyst om allting" : Jokkmokk ÂÂÂ? en publikstudie av en kommun som lĂ€mnats i medieskugga
Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedlÀggningar. I dag stÄr kommunen utan regelbunden bevakning och har nÀstintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att fÄ en uppfattning om hur invÄnarna i Jokkmokks kommun upplever den rÄdande lokalmediebevakningen. Studien svarade pÄ frÄgestÀllningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invÄnare, hur de anser sig pÄverkas av nedlÀggningarna samt vilka andra kÀllor de vÀnder sig till för att fÄ samhÀllsinformation. Publikstudien grundades pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmÀssigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun pÄ en telefonenkÀt.
Aktiv tvÄsprÄkighet i grÀnsbygd
Syftet med min uppsats Àr att belysa hur sex pedagoger som arbetar i Ärskurs 1-3 frÄn samma kommun ser pÄ anvÀndningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning Àr den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och pÄ tre av dessa intervjuer gjordes Àven observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes pÄ olika skolor i samma kommun.
Integrering av folkhÀlsoaspekter i fysisk planering i Trosa kommun
Det övergripande nationella folkhÀlsomÄlet Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bÀttre bebyggd miljö som pÄverkar folkhÀlsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhÀlsan genom olika politikomrÄden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhÀlsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhÀlsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.
Uppföljning av betyg frÄn grundskola till gymnasium : En studie över en kommun i östra SmÄland
Denna rapport följer upp elevers betyg frÄn grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra SmÄland. Det frÀmsta syftet Àr att fÄ en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgÄr frÄn elever, som med nÄgra fÄ undantag, Àr födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan Är 2004-2006. Resultatet frÄn studien visar pÄ att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut dÄ eleverna kommer upp i gymnasiet..
Vem tjÀnar pÄ offentliga e-tjÀnster? - En studie av e-tjÀnster för barnomsorg i Simrishamns kommun
I denna studie har vi ur ett intressentperspektiv undersökt vem som tjÀnar pÄ offentliga e-tjÀnster. Syftet med studien var att tydliggöra olika intressenters nytta av offentliga e-tjÀnster och visa pÄ den pÄverkan som dessa har för olika intressenter. Detta gjordes med hjÀlp av en kvalitativ studie, som frÀmst bestod av intervjuer med intressenter för barnomsorgse-tjÀnster i Simrishamns kommun. Nyttan för dessa intressentgrupper undersöktes utifrÄn de fyra perspektiven; mÀnskliga resurser, informationsutbyte, arbetsflöde för informationshantering och produktivitet, grundade i vÄrt ramverk för effektivitetsmÀtning. Resultatet frÄn studien visade att nyttan av offentliga e-tjÀnster, som kan bestÄ av dels medborgarnytta och dels verksamhetsnytta, skapas av de tre faktorerna hög anvÀndningsgrad, bra samarbete och tillförlitlighet.
Upplevda för- och nackdelar av personalinhyrning.
Arbetsmiljöverket har under 2008 och 2009 gjort inspektioner hos Hudiksvalls kommun. Arbetsmiljöverket konstaterade i samband med dessa inspektioner att chefer och arbetsledare saknade kunskaper om arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. En utbildningsplan inom kommunen var lagd under 2009 för att rÀtta till dessa brister. Hudiksvalls kommun har en önskan att veta om utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet gav förbÀttrade kunskaper inom omrÄdet. För att ta reda pÄ om utbildningen gav förbÀttrade kunskaper har en undersökning gjorts mellan tvÄ grupper, varav den ena inte har gÄtt arbetsmiljöutbildningen.
Arbetssituationen för grundskollÀrare : Hur lÀrare verksamma i en kommun i Halland upplever sin arbetssituation
Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det pÄverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgÄngspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lÀrare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lÀrarnas arbetssituation prÀglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer stÀndigt till lÀraryrket men tiden förblir oförÀndrad.
NÀrstÄendes delaktighet i vÄrden : en studie inom sÀrskilda boenden
Ăckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.Ă
r 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Ăverens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Ăven faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Ăckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.
ĂndamĂ„let med samfĂ€lligheter : Vilket Ă€ndamĂ„l har befintliga samfĂ€lligheter och nĂ€r bildades de?
TvÄ eller flera fastigheter har ibland ett gemensamt behov av att nyttja ett markomrÄde som Àr belÀget utanför den egna fastigheten. Det finns ett antal olika möjligheter att tillgodose detta behov varav en möjlighet Àr att bilda en samfÀllighet. Det finns idag nÀrmare 100 000 samfÀlligheter i Sverige. I det hÀr arbetet undersöks vilka ÀndamÄl dessa samfÀlligheter har. I arbetet undersöks Àven nÀr samfÀlligheter bildats och genom vilken ÄtgÀrd bildandet skett.
En demokrati för alla? : En fallstudie om demokratiska mÄlsÀttningar och förutsÀttningar gÀllande barn och unga i VÀxjö Kommun.
I VĂ€xjö kommun finns mĂ„lsĂ€ttningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. VĂ€xjö kommun Ă€r ocksĂ„ en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP Ă€r en enkĂ€t utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. VĂ€xjö kommun har genomfört LUPP-enkĂ€ten tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ sammanlagt 3000 barn och unga under 18 Ă„r och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrĂ„gade ungdomarna i Ă„rskurs 8 och sista Ă„ret pĂ„ gymnasiet Ă„r 2007 ansĂ„g att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frĂ„gar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan VĂ€xjö kommuns mĂ„lsĂ€ttningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsĂ€ttningarna för unga att faktiskt delta? och: Ăr idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtĂ€nkt mĂ„lsĂ€ttning i VĂ€xjös kommunpolitik? Svaret pĂ„ min första forskningsfrĂ„ga Ă€r att det beror pĂ„ frĂ„n vems hĂ„ll vi vĂ€ljer att de det.
Utedriftproduktion med dikor : en fallstudie om en omlÀggning till utedrift av dikor Àr ekonomiskt och praktiskt möjligt
Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram kunskap om vad som krÀvs vid en omlÀggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska DjurhÀlsovÄrdens
kontrollprogram ?UtegÄngsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har Àven undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gÄrdar som Àr intresserade.
En fallstudie har gjorts pÄ en gÄrd pÄ mellersta Gotland kring om en omlÀggning till utedrift i kontrollprogrammet Àr möjlig och om det Àr mer ekonomiskt lönsamt Àn dagens
produktion. Vid en omlÀggning görs Àven en utökning till ca 200 kor för att optimera anvÀndningen av de stallar som blir tillgÀngliga. Genom att sammanstÀlla dagens produktion och effekterna efter en omlÀggning i varsin driftsplan sÄ har de ekonomiska resultaten sammanfattats.
En enkÀt skickades ut under vÄren 2013 till de 21 gÄrdar som Àr anslutna till kontrollprogrammet.
Död ved i gallrad skog och nyckelbiotoper : en jÀmförelse av habitatkvaliteter för vedlevande lavar och mossor
A high amount of dead wood is one of the most important prerequisites for high biodiversity on forest land in Sweden. Dead wood is most abundant in young forests, thinned forests, woodland key habitats and protected forest land. In old-growth forests most of the dead wood consists of logs and snags, whilst in managed forests a huge proportion of dead wood is made up of logging residues like stumps and FWD, fine woody debris (< 10 cm diameter). All these different types of dead wood may serve as substrates for epixylic bryophytes and lichens. However, few studies have been conducted on the relative importance of these different fractions of dead wood for the occurrence of bryophytes and lichens, especially when considering dead wood on thinned forest land.