Sökresultat:
5572 Uppsatser om Kommunägd skog - Sida 30 av 372
Jakten på den femte kompetensen : En studie om behovet och betydelsen av socialpedagogisk kompetens
Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger.Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun.Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser.
Fyra aktörers förståelseramar om en gruvetablering i Jokkmokks kommun
Ett gruvbolag har ansökt om tillstånd att få starta en gruva i Jokkmokks kommun. Detta har skapat en stor debatt om vad en gruvetablering kan innebära för Jokkmokks kommun. Frågan om nya gruvetableringar är ett exempel på en policykonflikt. Syftet med uppsatsen är att förstå aktörernas olika synsätt om gruvetableringsprocessen samt hur de olika synsätten i sin tur påverkar deras handlingsstrategier. Aktörerna som utforskas är JIMAB, Socialdemokraterna i Jokkmokk, Urbergsgruppen i Jokkmokk samt samebyarna Jåhkågasska och Sirges.
Hinder vid rådgivning av fysisk aktivitet inom primärvården : En intervjustudie inom Järfälla kommun
 Syfte och frågeställningarStudien syftar till att ge svar på om de hinder som presenteras i tidigare forskning även är applicerbara i primärvården inom Järfälla kommun.Frågeställningar i studien är:Vilka hinder visar tidigare forskning att läkare har inom primärvården när det gäller att ge råd om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rådgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier väsentliga i Järfälla kommun? Anser läkarna i Järfälla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förändra människors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna är att de innehåller åsikter och värderingar från läkare inom primärvården om FA och livsstilsrelaterade frågor i preventivt syfte som publicerats senare än 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rådgivning av FA inom primärvården från litteratursökningen sammanställdes och vägdes mot en intervjustudie på allmänläkare i Järfälla kommun för att undersöka om vidhållna hinder även kunde bekräftas inom den lokala primärvården.Resultat"Tidsbrist" och "bristfällig kunskap om FA och prevention med FA" är de största hindren enligt tidigare forskning.
Från bygglov till kartdatabas i Gävle Kommun
När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa.
Alla Känner alla : En studie om samverkan mellan kommun och landsting
Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vårdbehov samt ett nära och tätt arbete från både socialtjänst och landsting. Om myndigheterna ej får till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien är baserad på en kvalitativ metod, en riktad innehållsanalys. Ett antal begrepp från nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.
Implementering av IT-system : En fallstudie om införandet av ett nytt IT-system inom Ljungby kommun
Införande av nya IT-system inom organisationer bidrar till att stora ändringar sker i de anställdas arbetssätt och kan därmed leda till att motstånd till det nya sättet att arbeta på uppstår.Syftet med studien är att undersöka hur implementeringen av ett nytt IT-system mottagits av sektionscheferna inom Ljungby kommun.Studien hade en öppen ansats med syfte att få fram ny information från intervjupersonerna men i vissa fall användes också ledande frågor. Tillförlitligheten i studien uppstod i form av att fem intervjuer genomfördes och informationen som framkom var till stor del likadan. Validiteten uppstod då ett flertal sektioner deltog i undersökningen vilket gjorde att resultatet kunde appliceras på sektionerna inom Ljungby Kommun och därmed ses som giltigt. Generalisering av resultatet kunde göras på de olika sektionerna inom Ljungby Kommun.Studien genomfördes genom att fem slumpmässigt utvalda personer inom olika sektioner inom Ljungby Kommun intervjuades. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan mot olika teorier till exempel förändringar, kommunikation, kulturer i organisationer, kravinsamling och användbarhet av system.
?Ju attraktivare vi kan framstå ju större är chansen att vi får de människorna vi vill ha ombord? : En kvalitativ studie om småföretags arbete för att bli attraktiva arbetsgivare
Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.
Ombyggnad av Osby Kommunhus till bostäder
Osby kommun ska flytta sin verksamhet till en ny byggnad. Ett förslag som diskuterats är att det nuvarande kommunhuset ska byggas om till bostäder.Runt om i Sverige ökar den äldre befolkningen vilket den även gör i Osby kommun. Det gör att bostäderna måste vara tillgänglighetsanpassade vilket kräver noggrann projektering. I detta arbete kommer förslagen beroende på målgrupp vara tillgänglighetsanpassade.Två förslag presenteras där det ena är bostäder med loftgång och det andra ett trygghetsboende med ett befintligt samt nytt trapphus, för att möta en äldre målgrupp. I båda utformningsförslagen har fokus även lagts på att få bort kontorskänslan..
Tid att Vara Lean? : En fallstudie av införandet av Lean i Vara kommun
I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt.
Skogsskötsel och viltvård i skog med höga naturvärden : Förslag på naturvärdesskapande skogsskötsel- och viltvårdsåtgärder på Fortifikationsverkets fastighet Bubbetorp 1:7 i Karlskrona
Uppsatsen handlar om naturvärdesskapande skogsskötsel och vildvårdsanpassat skogsbruk på skogsfastigheten Bubbetorp1:7 som ägs av Fortifikationsverket. Fastigheten används idag som övningsområde för militära övningar. Naturvärdesskapande skogsskötselåtgärderna har kommit fram genom en inventering av det berörda området som i uppsatsen har namnet SNUS-området. Området har en areal på 64 ha och består till största del av ädellövskogar vilka har rika insektsliv. Viltvårdsanpassat skogsbruk innebär skapande av foder i skogsbruket är något som förvaltaren av fastigheten Bubbetorp1:7 kan använda sin planering för skogsskötselåtgärder, men även applicera på andra fastigheter som förvaltas av fortifikationsverket för att gynna vilda djur..
Kan skogspromenader hjälpa personer med depression? : en pilotstudie
SammanfattningTrots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar:Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression?Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor.
Plantinventering och plantkontroll med digitala bilder från helikopter :
This study was carried out as a commission from Holmen Skog, district ?Egen skog? in Norrköping. During October 2006 several stands were inventoried by aerial photos from helicopter. The stands were those for which the next action proposed was plant inventory or plant check. The photos were interpreted and the number of stems was calculated.
Internrevision - i kommunalägda energibolag
Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera kommunalägda energibolag gällande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjänsten ska upphandlas externt eller om en anställd på företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden på ett induktivt sätt. Den primära datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundära datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen består av revision, internrevision och intern kontroll. Den äräven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna är samt den samverkan somfinns dem emellan.
Pa?verkan av avloppsla?ckage fra?n Stockholms kommun pa? Brunnsviken : En litteraturstudie
Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.
Ersättning på lika villkor : En normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin LindströmHandledare: Stig MalmTitel: Ersättning på likvärdiga villkor ? en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolorBakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv ? att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun.