Sökresultat:
5572 Uppsatser om Kommunägd skog - Sida 22 av 372
Folkhälsa i Oxelösund : en statistisk jämförelse
Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..
Hantverkaren i fokus. : Beteendemöstret vid byggnation av Passivhus
Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.Min frågeställning:Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp.
Mångbruk på Bäcksjö : förslag på framdita skötsel på fastigheterna Bäcksjön 1:1, Bäcksjön 2:1 samt Mångbyn 1:1 i Umeå kommun
Då de tre fastigheterna 1940 kom i Skogsvårdsstyrelsens ägo fanns här inte annat än ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stått för ägandet hade tagit ut allt värdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrådet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten på 50-talet var samtliga av de gamla hyggena återbeskogade. Idag, dryga 50 år senare, står här 147 m3/ha och det totala virkesförrådet uppgår till 96 800 m3sk.
1909 bodde bara på Mångbyn 25 personer, men under första världskriget avfolkades området snabbt.
Medborgardeltagandets baksidor - En fallstudie i Lunds kommun
Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.
Jämställdhet och mångfald: I Luleå kommun
Luleå kommun är en kommun som växer och har som mål att jämställdhet och mångfald ska ingå i allt arbete. I detta examensarbete undersöktes kommunens arbete med rekrytering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv om och, i så fall vad, rekryteringsansvariga upplever som svårt med sitt arbete i dessa frågor, hur det görs bedömningar av personliga egenskaper och hur arbetet med dessa frågor i allmänhet brukar se ut. Detta har undersökts genom att intervjua fem rekryterare och sedan utifrån intervjusvaren utforma en enkät för att se om fler har samma uppfattning som de intervjuade. Resultatet visar att de flesta inte upplevde att deras arbete med jämställdhet och mångfald var så svårt och att det inte var något som tänktes på särskilt mycket. Det sågs mer som en självklarhet, men det fanns svårigheter så som språk, finna tid till att visa/dela material i ämnet och få det underrepresenterade könet att söka befattningarna.
Soft Center : De komplexa föreställningarnas affär
Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. Frågeställning: Vilka är de empiriska data som rör affären? Hur ser aktörerna på affären? Vad innebär aktörernas föreställningar för affären? Syfte: Syftet är att utifrån våra frågeställningar belysa affären mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och därmed hjälpa affärens aktörer att inse vad som krävs för att affären skall bli lyckosam.
Kusterosionsproblematik och beslutsprocesser
Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystads
kommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystad
kommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring vid
erosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan har
haft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien har
i första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativa
intervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds Tekniska
Högskola.
Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligt
preciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindra
konflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster..
Satellitbildsbaserade skattningar av skogsområden med röjningsbehov
En komponent i skogsskötseln är röjning, vilket nyttjas för att öka produktiviteten och
den ekonomiska lönsamheten i skogsbruket. Den klassiska metoden för att identifiera
skog i behov av röjning är genom fältinventering. Metoder har även utvecklats för att
göra skattning av röjningsbehov med hjälp av satellitbildsinformation och digital
bildanalys, bland annat med Arc View och Enforma som används i denna studie.
För analyserna har fastigheten Kulbäcksliden l :3 använts. Fastigheten ligger drygt 5
mil nordväst om Umeå i Västerbottens län.
Enkelstations-RTK eller Nätverks-RTK : I Naturvårdsuppdrag
Sammanfattning Förutsättning I examensarbetet har det ingått ett verkligt ärende som handläggs av mig som MBK-ingenjör inom Lantmäteriet. Det är ett naturvårdsuppdrag från Länsstyrelsen och innefattar bl a inmätning och utstakning av gräns på ett blivande naturreservat. Naturvårdsuppdraget Huskeberget ligger ca 5 km norr om Södra Finnskoga och sydväst om Höljes i norra Värmland. Omkrets 2,38 km. Områdets höjd är ca 550 m över havet och ligger på sydöstra sluttningen av Huskeberget. Fix Lantmäteriet använder idag Leica Viva CS15/GS15 mätutrustning vid inmätning av brytpunkter och gränser. I detta fall det blivande naturreservatet.
Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns kommun 2002
Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns kommun 2002 med avgränsningen
Teknisk försörjning, transporter och transportanläggningar samt Hantering av
farliga ämnen..
Relationen mellan Uppsala kommun och IT-Gymnasiet Sverige AB : En studie om ett privatoffentligt partnerskap
Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.
Kommunikation mellan offentlig och privat sektor : En studie mellan Mariestads kommun och dess företag
Syftet med detta examensarbete är att förbättra kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen i kommunen, för att därigenom förbättra näringslivsklimatet i Mariestads kommun. För att uppnå syftet är det två delproblem som har undersökts. Vilka kanaler används när kommunen kommunicerar med företagen och hur fungerar kommunikationen mellan kommunen och företagen. En intervju har genomförts som blev en del av grunden till den enkät som skickades ut till 211 aktiebolag i Mariestads kommun. I undersökningen delades företagen in i olika grupper beroende på storlek av företag.Resultatet visade att de kommunikationskanaler som användes mellan kommunen och företagen var lokaltidningen, brev, informationsmöten, telefon, mail, kommunens hemsida och personliga besökDet visade sig att kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen har stor betydelse för näringslivsklimatet.
Förbättringsarbete och avvikelsehantering för ökad tjänstekvalitet hos SCA Skog AB Jämtlands skogsförvaltning :
On a highly competitive market, quality is an important aspect to take into account, both in terms of goods and services. The Swedish timber market is very competitive and to achieve long-term success focus on the customer, in this case private forest owners, is a prerequisite.
SCA Skog AB Jämtlands forest management administration is dependent on the acquisition of timber from private forest owners to fulfil their mission to the supply of SCA's paper and sawmills in Sweden with raw material. To be able to develop the cooperation with private forest owners, the administration investigates their quality management by measuring the customer satisfaction index (CSI). The purpose of the study was to identify a practical and systematic method to handle deviations and suggestions for improvements to achieve a higher customer satisfaction.
Benchmarking inom kommunal verksamhet - En fallstudie av Kristianstad kommun
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som använts har bestått av dels primärdata sominhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvänts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.
Underlag för skogligt länsprogram Gotland : de gotländska skogarnas historik, nuläge och framtid
Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga
länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör
skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva skogsbrukets
förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den
skogliga verksamheten.
Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur skoglig synvinkel är det främst det
extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden
nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten.