ÖvergĂ„ngen till digital-TV och en allt billigare teknik för TV-produktion har triggat den explosionsartade ökningen av nischade TV-kanaler. I det allt mer fragmentiserade och individualiserade svenska samhĂ€llet har nischkanalerna nĂ„tt framgĂ„ngar. Deras utbredning och popularitet rör om i grytan pĂ„ en tidigare relativt statisk marknad och ingen aktör lĂ€mnas opĂ„verkad. Tydligt Ă€r att de stora TV-kanalerna tappar mark och mĂ„ste anpassa sig till det nya TV-landskap som hĂ„ller pĂ„ att ta form. Allt verkar peka pĂ„ en fortsatt ökning av nischkanaler.

Denna rapport behandlar ett specifikt omrÄde inom IT-forensik och informationssÀkerhet. DÄ en berörd part behöver agera i ett skarpt lÀge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det ocksÄ bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar Àr av avgörande karaktÀr dÄ minnet förÀndras kontinuerligt, dÀrför efterstrÀvas minimala förÀndringar pÄ systemet.Ett datorsystem Àr utrustat med ett fysiskt minne vars syfte Àr att temporÀrt lagra information dÄ det Àr aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskÀlla ur ett forensiskt perspektiv.

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

SammanfattningRÄdgivning till lantbruket har en lÄng historia som fram till början av 1990-talet domineras av statsfinansierad rÄdgivning. DÀrefter har statsfinansierad rÄdgivning alltmer begrÀnsats till insatser pÄ miljöomrÄdet. Andra aktörer som hushÄllningssÀllskap, husdjurföreningar, LRF-konsult och helt privata aktörer har tagit över rÄdgivningen som numera bedrivs pÄ kommersiella grunder.Studien syftar till att tillföra ett kundperspektiv pÄ rÄdgivningen för att öka förstÄelsen för hur kommersiell rÄdgivning kan organiseras nÀrmast kunden, för att bidra till lönsamhet, utveckling och konkurrenskraft i lantbruket. I huvudsak bygger studien pÄ en intervjuundersökning av större rÄdgivningskunder bland mjölk- och köttproducenter i SjuhÀradsomrÄdet i södra Sverige.Den teoretiska grunden för diskussionen i studien utgörs av servicemanagementteori (Normann, 2000) och analysmodellen affÀrsplattformen (Klofsten, 1998). Med utgÄngspunkt frÄn resultaten i intervjuundersökningen utmynnar diskussionen i ett antal slutsatser.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att blottlÀgga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet Àrinte att utvÀrdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka vÀrden det grundas pÄ.Problem: Vissa vÀrden som finns i public service-begreppet och dÀrmed ocksÄhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som Àr trovÀrdigare Àn andra?GÄr det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?TillvÀgagÄngssÀtt: Denna uppsats tillÀmpar inte den traditionella uppdelningeninnehÄllandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen Àr iförsta hand teoretisk och utgÄr ifrÄn tillgÀnglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mÄngt och mycketpÄ vilken typ av samhÀlle vi vill ha.

HÄllbar utveckling har haft en vÀxande inverkan pÄ bygg- och fastighetsbranschen under de tvÄ senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, dÀribland BREEAM och LEED, som idag Àr de tvÄ mest igenkÀnda och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler lÀnder bestÀmmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstÀmpel Àr idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande Àr det bara en sida av en mycket bredare strategi för hÄllbara affÀrer som strÀcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.MÄnga nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkÀnnande för sina hÄllbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hÄllbarhet och vÀrde. I detta syfte anvÀnder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag sÄ kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isÀr frÄn resten. Ett företag som idag vÀljer att utveckla, Àga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system Àr att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som Àr mer anpassat till de nationella förhÄllandena, eller ett internationellt.Aktörerna pÄ den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, nÀr det gÀller tillÀmpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och dÀrmed tillgÄngen till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en nÀrmare undersökning av vÀrdekopplingarna.Vi kan inte pÄstÄ att de barriÀrer, som anses hÄlla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillÀmpningen av dessa, Àr borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar kÀnna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och vÀljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Simuleringsmodeller kan anvÀndas för att bÀttre förstÄ och förutspÄmÀnniskors rörelse i olika gatumiljöer. Olika typer av modeller Àr bra pÄolika saker, med vissa kan man pÄ makronivÄ simulera hundratusentalspersoner samtidigt för att fÄ en överblick och med vissa kan man gÄ nerpÄ mikronivÄ och följa enskilda individers rörelse. Problemet med dessamodeller Àr att de inte tar hÀnsyn till det faktum att merparten av mÀnniskori en folkmassa inte Àr ensamma, ca 70 procent av personerna harkompisar, kollegor eller anhöriga som de vill hÄlla sig nÀra. Den hÀr rapportentar hÀnsyn till dessa grupper av mÀnniskor, det tas Àven hÀnsyntill stillastÄende personer runt omkring i den simulerade miljön. I dennarapport belyses fördelarna och möjligheterna som nns med att anvÀndasimulering som hjÀlpmedel vid planering av olika byggnadsprojekt.

Namnet web 2.0 refererar till ett relativt nytt sÀtt att kommunicera och dela information pÄ Internet. Utvecklingen av web 2.0 har lett till en uppkomst av sociala nÀtverk pÄ Internet, sÄ som de populÀra nÀtverken Facebook och myspace. Med över 130 miljoner anvÀndare Àr facebook utan tvekan det största och mest kÀnda sociala nÀtverk som finns idag. Vi tror, och vet, att det finns kommersiella intressen inom denna nya genre, PR industrin Àr ett exempel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan företag och deras kunder ur ett sociala medier perspektiv.

Syftet med detta arbete var att fÄ en insikt i hur privata FacebookanvÀndare uppfattar artisters identitet pÄ Facebook. Intresset vÀcktes dÄ jag för en tid sedan lade mÀrke till det ökade anvÀndandet av Facebook bland sÄvÀl företag som kommersiella personer. Facebook har pÄ kort tid kommit att bli en plattform frÄn vilken mÄnga personer och företag vÀljer att visa och marknadsföra sig sjÀlva pÄ. I studien undersökte jag begreppet identitet och hur privata FacebookanvÀndare förknippar detta begrepp med artisters FacebookanvÀndande. För att uppnÄ mitt syfte utförde jag en undersökning med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie pÄ tvÄ företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda pÄ varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgrÀnsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidÄkning.Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell.

Under senare Är har IR-kameror blivigt allt vanligare i kommersiella sammanhang. Detta beror framförallt pÄ att priset pÄ de detektorer som anvÀnds för att mÀta IR-strÄlning har sjunkigt och dÀrmed Àven priset pÄ kamerorna. IR-kameror avsedda för termografi har idag mÄnga likheter med digitalkameror för visuellt ljus och mycket av den funktionalitet som man finner hos dessa IR-kameror Àr hÀmtade frÄn kameraindustrin.I och med det att de handhÄllna systems som anvÀnds för termografi genererar bilder med bÀttre kvalitet börjar effekterna av ofrivilliga vibrationer, som till exempel handskak, att bli mÀrkbara i mÀtresultaten. Detta mÀrks framförallt nÀr mÀtningar skall göras med hjÀlp av system bestyckade med smalvinkliga objektiv.Olika lösningar för optisk bildstabilisering Àr idag vanligt förekommande inom kameraindustrin. Lösningarna bygger ofta pÄ att ett linselement i objektivet eller att hela bildsensorn kan förflyttas i sina respektive plan.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

The field of the social economy and of the work integration social enterprises (WISE) in particular, is for many a more or less unknown area. Unlike ordinary enterprises the WISE's are different due to their aim of integrating disadvantaged people through work. In comparison with other small enterprises earlier research has shown that the WISE's are dealing with challenges regarding recruitment, participation, leadership, sustainable business ideas but above all, the access to funding. The purpose of this essay has therefore been to examine and analyze the financial situation of eight WISE's located in the Stockholm County. The results indicate that half of the enterprises perceive their economic situation as very unstable and as an obstacle to their further development.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med mÀnniskor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet Àr att fÄ fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sÄdant som bostadsomrÄden och nya kommersiella centrum i relation till olika mÀnniskors livsvillkor och identitet. Freddie HÄkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: FÄr du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret KnÀppingsborg belÀget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som anvÀnder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och pÄ sÄ sÀtt avgör vilka kunder kvarteret söker.