Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

I en vÀrld dÀr konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap Àr det mÄnga gÄnger svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat krÀver tuffare tillvÀgagÄngssÀtt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder Àr provokativ marknadsföring som vÀnder sig till betraktarens kÀnslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter pÄ konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervÀgande fokuserat pÄ provokation i form av sexuella stimuli, varför det rÄder stor osÀkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Innan ett kreditbeslut kan fattas mÄste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror pÄ hur mycket och pÄlitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende pÄ hur bankerna bearbetar den information man har Àr ocksÄ en pÄverkande effekt pÄ hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare anvÀnder sig utav flera kÀllor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget dÀr kreditgivarens sociala nÀtverk Àr en av dessa kÀllor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nÀtverk dÄ han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information betrÀffande utlÄning till smÄ och medelstora företag. Undersökningen bestod av tvÄ personliga intervjuer och tvÄ telefonintervjuer som har utförts pÄ Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mÄngfalden pÄ Sveriges Radio dÄ denna undersökning omfattar en vÀxande del av mediemarknaden som Ànnu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgrÀnsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansÀttning sÄg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrÄn kön, Älder samt etnicitet. DÀrefter analyserades ÀgarförhÄllanden utifrÄn samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jÀmfördes sedan med hur dessa siffror sÄg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige sÄg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkÄr.

Syftet med studien Àr att belysa, problematisera och diskutera fenomenet Advertiser-Funded Programming eller AvsÀndar-Finansierade Program som det kallas för pÄ svenska. AvsÀndar-Finansierade Program Àr en av de senaste trenderna nÀr det kommer till att integrera organisationskommunikation med massmedia. Annonsörerna har tagit steget frÄn att enbart exponera produkter och varumÀrken i reklampauser i och mellan program till att nu finnas med som en finansiell aktör i finansierings- och produktionsprocessen. Samtidigt som organisationers externa kommunikation integreras i underhÄllningsprogrammen minskar publikens möjlighet att vÀrja sig frÄn kommersiella budskap eftersom budskapet blir en del av det redaktionella innehÄllet. För att hÀmta Äsikter och tankar frÄn personer som direkt berörs av annonsörernas intÄg i produktionsprocessen genomfördes kvalitativa intervjuer per telefon med personer som arbetar aktivt med AFP.

Syftet med denna rapport Àr att utreda hur kultur vÀrdesÀtts i samhÀllet. Tanken Àr att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskÄdlig modell. Rapporten fokuserar pÄ de kulturverksamheter som Àr mÄl för den svenska kulturpolitiken, nÀmligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger sÀrskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.NÀr det gÀller att vÀrdera kultur finns tvÄ dominerande synsÀtt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsÀtt uttalar man sig om vad som Àr bra och vÀrdefull kultur i allmÀngiltig bemÀrkelse.

Försvarsmakten presenterade en rapport av studien MOUT 2010 dÀr det framgick att beslutsfattare som har tillgÄng till mer detaljerad geografisk information fattar andra typer av beslut Àn de som har tillgÄng till konventionell information. Dessa resultat har mynnat ut i ytterligare frÄgor kring hur högupplösta geodata kan merutnyttjas inom Försvarsmaktens trÀningssimulatorer. Orden merutnyttja och samutnyttja kommer i rapporten att syfta till möjligheten att utnyttja geografiska data mellan flera olika simulatorer.Under arbetets gÄng har ett antal utvalda simulatorer besökts i syfte att utreda hur geodata anvÀnds för att representera de miljöer i vilka simuleringar utförs. Vidare sammanstÀller rapporten de framtidsvisioner som de ansvariga för simulator- systemen har.De simulatorsystem som idag finns inom Försvarsmakten har utvecklats oberoende av varandra vilket har lett till att inga större likheter, sÄ nÀr som pÄ OpenFlight-formatet, finns mellan filformaten som anvÀnds för att visualisera terrÀngen. PÄ den kommersiella marknaden finns bland annat ett verktyg, Terra Vista, för att skapa terrÀngdatabaser som utgör grunden för de simulerade miljöerna.

Fenomenet att journalistiska omdömen anvÀnds i marknadsföring av kommersiella varor Àr inget nytt. Exempelvis dvd-filmer sÀljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid nÄgot tillfÀlle stÄtt i den lokala hyrvideobutiken och lÀst omdömena pÄ omslagen. Marknadsförarna lÄnar journalistiken för att sÀlja en produkt, samtidigt som medierna har att vÀrna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstÀnkliggöras av sin publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning journalistiskt material anvÀnds i marknadsföringen av dvd-filmer, samt frÄn vilka medier det hÀrstammar. Vi försöker ocksÄ tolka och förklara fenomenet utifrÄn olika teoretiska utgÄngspunkter.

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali Àr en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den Àr ocksÄ en del av en specifik religiös tradition nÀmligen sufismen. Qawwali Àr en musikalisk genre som Àr nÀra förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förÀndrats, exempelvis till form,innehÄll och mÄl, nÀr den blivit en del av den vÀsterlÀndska musikscenen och kategoriseras under World Music.NyckelfrÄgan Àr om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har dÀrmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall under vintern 2006/2007. Emhart Glass Àr en vÀrldsledande leverantör av utrustning, kontrollsystem och reservdelar för glasförpackningsindustrin, och företagets produkter har etablerats som vÀrldsstandard. Glasförpackningarna har en temperatur pÄ 500-600 grader Celsius nÀr de har formats. De hÄlls dÀrför över en perforerad platta, kallad deadplate, för att kyla glasförpackningarnas bottnar sÄ att deformation undviks nÀr de sedan transporteras vidare för efterbehandling. Syftet med detta examensarbete Àr att utföra simuleringar av kylluftdistributionen för hÄlbilden i deadplate med hjÀlp av CFD ? Computational Fluid Dynamics.

Fenomenet att journalistiska omdömen anvÀnds i marknadsföring av kommersiella varor Àr inget nytt. Exempelvis dvd-filmer sÀljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid nÄgot tillfÀlle stÄtt i den lokala hyrvideobutiken och lÀst omdömena pÄ omslagen. Marknadsförarna lÄnar journalistiken för att sÀlja en produkt, samtidigt som medierna har att vÀrna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstÀnkliggöras av sin publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning journalistiskt material anvÀnds i marknadsföringen av dvd-filmer, samt frÄn vilka medier det hÀrstammar. Vi försöker ocksÄ tolka och förklara fenomenet utifrÄn olika teoretiska utgÄngspunkter.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.