BakgrundSvensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiellamodeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del avtidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige.SyfteSyftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården.GenomförandeMed hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts.ResultatResultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext.

I denna rapport har vi valt att kritiskt granska fastighetsvärderingar på en illikvid marknad. Dels i fråga om metodval, dels om det föreligger någon form av systematisk felkälla och till sist om det råder oenighet kring tillämpningen av IFRS definition av verkligt värde. Kassaflödesmodellen är den idag vanligast förekommande värderingsmetoden och ger goda möjligheter till fastighetsspecifika justeringar under kalkylperioden. Vår uppfattning är dock att metoden endast ger sken av noggrannhet då kassaflödet ändå normeras tämligen slentrianmässigt samt att osäkerheten i direktavkastningskrav på en illikvid marknad är av överordnad betydelse. Vidare undersöker vi ifall det finns systematiska avvikelser i fastighetsvärderingar.

Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur fastighetsägare arbetar med Fastighetssäkerhet i kommersiella lokaler. Rapporten skall även belysa vad man kan göra som fastighetsägare för att minska störningar i verksamheten orsakad av obehöriga samt att öka hyresgästernas trygghet. Metod: Denna rapport är utförd med en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett genom intervjuer med representanter från sex olika företag, som på olika sätt är involverade i fastighetssäkerhet så som försäkringsbolag, säkerhetsbolag samt fastighetsbolag. Rapporten bygger således till största delen av primärdata men även till viss del av sekundärdata i form av statistik. Resultat: Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra säkerheten i och kring lokaler.

Det här är ett kvalitativt forskningsarbete med en gestaltande del. Arbetet syftar till att förklara och förstå vad som kännetecknar det amerikanska kommersiella musikradioformatet på radiostationen Kiis FM i Los Angeles. Vidare använde vi oss av den förståelsen vi skaffat oss inom vårt problemområde, för att skapa en konstnärlig gestaltning, ett experiment som testar att formatkopiera ett kommersiellt musikradioformat i USA och översätta det till svenska.Problemområdet hamnar inom den amerikanska kommersiella musikradions format. För att kunna definiera vad som kännetecknar formatet har historisk bakgrund i kombination med forskning kring formatkopiering av kommersiella musikradioformat varit väsentligt. Vår huvudempiri har hämtats från en intervju med mediastrategen David G Hall vars erfarenheter och kunskaper inom den kommersiella musikradiobranschen varit av stor betydelse för vårt arbete.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter består av en sluten volym som är begränsad i alla riktningar. När denna möjlighet infördes uppkom också speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nära anslutning till andra. På grund av markbrist i tätbebyggda områden började byggandet utvecklas till att även ske ovanpå eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillräcklig.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har gränsöverskridande placeringar i utländska tillgångar underlättats och blivit en alltmer ökande trend bland världens investerare. Vid en närmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det är som driver respektive repellerar investerare från investering i utländska marknader. Främst har svenska investerares inställning till och aktivitet på utländska marknader med avseende på direktägda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestäms av marknadsrelaterade riskkomponenter såsom likviditetsperspektivet och skatteläget, men även den personliga utgångspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare är ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut såsom den långsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestämda läget, som gör en fastighet känslig för miljö ? och omgivningspåverkan till följd av politisk instabilitet och områdesspecifika omvälvningar.

This report is a risk- and vulnerability analysis of how the commercial ship and its goods can be a threat to the environement and to human health in case of a discharge. It present the most common dangerous goods that are transported with ship through Kattegat in the Baltic Sea..

Uppsatsen ger en överblick av vad synsättet Application Lifecycle Management (ALM) innebär. Enutvärderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gällande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jämför kommersiella verktyg och uppsättningar med enmotsvarande uppsättning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag är att de somnyttjar ALM-synsättet ofta blir begränsade till en kommersiell plattform, vilket får till följd att deinte kan bearbeta sådan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem är verktygenskostnad.

SammanfattningTitel: Energieffektivisering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet.Ämne: Fastighetsekonomisk analys 15 hpFörfattare: Hannah Henriksson och Mirza PehlivanovicHandledare: Sven Ola CarlssonExaminator: Kent SahlgrenFallföretag: Halmstads fastigheter AB, HFABCentrala begrepp: A- temp, energieffektivisering, miljonprogrammet, renovering, underhåll, U- värde.Problemformulering: Hur kan miljonprogrammets fastigheter energieffektiviseras?Syfte: Att försöka beskriva hur fastighetsföretag jobbar med energieffektivisering av hus som är byggda under miljonprogrammet. Vi vill ta reda på vad en upprustning kostar och i hur hög grad energieffektivisering kan uppnås.Teoretisk referensram: Grundas på studier inom ämnet och fakta om miljonprogrammets fastigheter.Metod: Kvalitativ ansats, djupgående granskning av ett fastighetsföretag med hjälp av intervjuer.Empiri: Baseras på tre stycken intervjuer, studiebesök av själva projektet och kommunikation genom mail med vår kontaktperson inom fallföretaget, HFAB.Analys: En analys av empirin med hjälp av en matris har gjorts för att göra kopplingar med teorin och se hur väl den stämmer in med vår teoretiska referensram.Slutsats: Slutsatsen har gjorts att det lönar sig att energieffektivisera i samband med övriga renoveringar. Genom att sammanföra flera moment till ett och samma finns det i projektet stora möjligheter för minskade kostnader under hela arbetsgången..

Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kärnverksamhet kunnat märkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sälja de fastigheter man är verksam i. 1997 sålde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen är att belysa varför Atlas Copco valde att sälja sina fastigheter samt att påvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser även att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt ägarbytet.Resultatet vi kommit fram till är att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsäljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet från Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov.

Precis som titeln avslöjar så handlar rapporten om att ta fram en AJAX-driven webbapplikation för sökning av sålda fastigheter.Gota Media AB har idag tillgång till en stor mängd lagrad information om sålda fastigheter i form av XML som kommer från Lantmäteriet. Enligt Gota Media så finns det ett stort behov av att skapa en sökbar webbapplikation till de nättidningar som de tillhandahåller som presenterar informationen för deras läsare.Syftet är att visa hur utvecklingen kan underlättas med hjälp av ramverket CodeIgniter och att ge svar på ett antal frågeställningar om hur webbapplikationen kan utvecklas för att uppfylla ett flertal krav från kunden.Genom att använda CodeIgniter tillsammans med ett flertal tekniker som Google Maps, CURL, AJAX och jQuery så kunde samtliga baskrav från kunden uppfyllas och ett bra resultat presenteras i form av en fullt fungerande webbapplikation..

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller på vägen till jobbet. De TV-sända reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssändningen är till för att påverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jämförelse av två reklamfilmer från kommersiella företag och två från nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som är likadana eller skiljer sig åt från de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka är hur reklamfilmer från nonprofitorganisationer utformas och fungerar jämfört med reklamfilm från kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrån kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras på kommer att utföras genom två kvalitativa studier på fyra reklamfilmer.