The essay explores how the category ?religion? occurs and functions in the regulatory documents governing the Swedish public service companies. The study also highlights Swedens changed religious demographics and the changing media landscape. The material that is under investigation is the external and internal policy documents for Sveriges Radio, Sveriges Television and Utbildningsradion. The study is done by a qualitative content analysis which results are carved out by search units in relation to the category religion and then discussed and analyzed.

Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.

In this Master's thesis, a direct-conversion receiver front-end has been designed in a 0.18um CMOS technology. Direct-conversion receivers (DCR) have obvious advantages over the heterodyne counterpart. Since the intermediate frequency (IF) is zero, the problem of image is circumvented. As a result, no front-end image reject filter is required and the channel selection requires only a low-pass filter, which makes it easy to integrate directly on chip. However, the DCR also suffers from several drawbacks such as extreme sensitivity to DC offsets, 1/f noise, local oscillator (LO) leakage/radiation, front-end nonlinearity and I/Q mismatch.

Det här är ett kvalitativt forskningsarbete med en gestaltande del. Arbetet syftar till att förklara och förstå vad som kännetecknar det amerikanska kommersiella musikradioformatet på radiostationen Kiis FM i Los Angeles. Vidare använde vi oss av den förståelsen vi skaffat oss inom vårt problemområde, för att skapa en konstnärlig gestaltning, ett experiment som testar att formatkopiera ett kommersiellt musikradioformat i USA och översätta det till svenska.Problemområdet hamnar inom den amerikanska kommersiella musikradions format. För att kunna definiera vad som kännetecknar formatet har historisk bakgrund i kombination med forskning kring formatkopiering av kommersiella musikradioformat varit väsentligt. Vår huvudempiri har hämtats från en intervju med mediastrategen David G Hall vars erfarenheter och kunskaper inom den kommersiella musikradiobranschen varit av stor betydelse för vårt arbete.

Syftet med studien är att ta reda på vilka hänsyn som måste tas när underhållningsprogram, bl.a. de som är baserade på utländska format, produceras för att visas i Public Service-kanaler.I studien, som ....

This thesis is based on a conversation about gender identity and the pronoun hen in an episode of the radio programme Tendens on Swedish public radio, P1. The participants of the conversation are a scholar and a journalist/show-host. The goal of the research has been to analyse how the conversation is constructed from its context and which topics that occur. The goal of the research has also been to analyse how the participants of the conversation position themselves and how the conversation composes and re-composes norms and values regarding gender identity in society. Critical discourse analysis, completed by Conversation analysis has been the theoretical and methodological approach.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de roller som vi hör under sändningstid i radio är konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprätthålls under programmets tid. Uppsatsen ämnar reda ut vad som synliggörs när ett dramaturgisk perspektiv används under en observation på ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns några outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta på hur pass fria programledarna är i sina roller och försöka utreda om det är mer styrt än vad vi som lyssnare uppfattar.

In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter?s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn. Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige.

Utifrån mitt djupa intresse inför människors beteenden, idéer och upplevelseransåg jag det intressant att studera vilka upplevelsekvalitéer jag kunde identifiera hos deltagare inom kommersiell upplevelseproduktion. Min litteraturstudie visar att människors beteenden har förändrats i och med en ökad välfärd och numera söker många efter ett liv fyllt av mer krävande och äventyrliga friluftsaktiviteter. Ett ökat intresse för naturen och utomhusaktiviteter gör att det idag bedrivs många olika typer av kommersiella klätterproduktioner utomhus som är upplevelseinriktade. Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning om klättring, samhällsekonomi, sociologi och upplevelsepsykologi. Motivet för detta examensarbete är att med klippklättring som perspektiv skapa en förståelse inför komplexiteten i fenomenet kommersiell upplevelseproduktion.