Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

Denna uppsats undersöker den etiska vardagen på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprättade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebär bland annat att undvika textreklam, sponsring och ?otillbörligt gynnande av enskilt företag?.

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in,distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sverigesoetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom.Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag ochfokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samtmusikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersökavilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sinmusik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kanspela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dockmycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderashögt i artisters ögon.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Bryggeriet är en ideell förening som ingår i det civila samhället i och med att man tar ett tydligt socialt ansvar för framför allt ungdomar och deras fritidssysselsättning i Malmö. Föreningen är mitt uppe i en organisationsförändring till följd av en längtan efter stabilitet i organisationen men även en önskan om att hitta nya finansieringsalternativ till de bidrag man får från kommunen. Syftet med den här uppsatsen är att belysa vad som händer med en organisation i det civila samhället när inledningsfasen är slut och organisationen utvecklas och går vidare till att etablera sig på marknaden. Undersökningen är utformad som en fallstudie vilket bland annat betyder att det är en specifik enhet som är studerad. Den teoretiska utgångspunkten i min undersökning har varit DiMaggios och Powells teori om den institutionella isomorfin som menar på att organisationer inom samma fält blir mer lika varandra över tiden.

I vår allt mer globaliserade värld, som kännetecknas av ökad världshandel, integrerade ekonomier och landsgränser som suddas ut, krävs en allt större kunskap om hur länder skiljer sig åt. En marknad som på senare tid, då främst under 2000-talet, varit ledande när det gäller globalisering, teknologisk utveckling och inte minst inom byggsektorn är Dubai, Förenade Arabemiraten. Dubai har satsat enorma summor i turism och Kommersialism, det i kombination med ett förmånligt skattesystem har gjort att många företag valt att söka sig till Dubai. Många av dem är tjänsteföretag och det går i linje med trenden att vi går mot en tjänsteekonomi. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: Hur påverkar kulturskillnader ett internationellt tjänsteföretags utformande av sin marknadsföring? Med utgångspunkt i marknadsförings- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka om det existerar skillnader och likheter i ett internationellt tjänsteföretags tillvägagångssätt att arbeta med marknadsföring i Sverige och i Dubai.

This study was made with the incentive to find out the view on advertorials in Swedish press today. Our exploration of advertorials refers not only to adverts that look like editorial texts, as per the definition in the oxford dictionaries, but also to ways that editorial texts use an advertorial style or language similar to adverts. We explored both these sides because we recognized that the existence of advertorials in press today has to do with material which is indistinctive in several ways, and to find out the views on this, we interviewed chief editors and publishers on six local daily newspapers in Västra Götaland, Sweden.Our theories were based in the fact that the press finds itself working in a commercialized landscape, at the same time as journalism has a democratic role to uphold in society.We also considered that there used to be a committee against advertorials in Sweden called Textreklamkommittén, which was disbanded in 2005. That committee had a mandate to govern and try cases of advertorials in the press, but today, the only thing that journalists have to consider is a guideline of publishing matters. The central part of our study was therefore to find out what actual issues journalists have to consider in their daily work, as they are exposed to various forms of advertorials.After conducting the interviews, we asked four analytical questions to our material using the ECA-method of analysis.

Konsumenternas efterfrågan på äkthet har bidragit till att fler och fler varumärkesägare strävar att inkludera äkthet i sina varumärken. Syftet med denna uppsats är ge svar på hur företag, via sina reklambyråer och kommunikationsstrateger, kan använda begreppet äkthet för att möta konsumenternas krav samt analysera på vilket sätt äkthet kan förmedlas genom reklam och hur reklamen påverkar upplevelsen av ett varumärkes äkthet. Studien är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med representanter från stockholmsbaserade kommunikationsbyråer under sommaren 2009.Definitionen av begreppet äkthet är mycket central i denna uppsats. Begreppet går inte att isolera från vare sig varumärke, kommunikation eller konsument, varje del hänger mycket tätt samman för att begreppet ska kunna diskuteras inom marknadsföringen. Analysen påvisar skillnad mellan den teoretiska och den empiriska begreppsförklaringen.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera framväxten av nya kommersiella etiska konsumtionsfenomen och dess påverkan på konsumentkulturen. Metod: Magisteruppsatsen bygger på en kvalitativ litteraturstudie som kompletterats med en empirisk case-studie av fenomenet (PRODUCT) RED. Allt emiriskt material är inhämtat från Internet under olika tidpunkter från och med mars månad till mitten av maj 2008. Empirin grundar sig bland annat i diskussioner vilka bedrivits på sociala nätverk på Internet och där främst inom grupper på Facebook. Materialet sträcker sig tillbaka till (PRODUCT) RED etableringen i mars 2006, vilket innebär att urval av inlägg och bloggar från olika diskussionsforum inhämtats under hela denna tidsperiod.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta Kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta Kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

Vi har uppmärksammat att användandet av butiksklassificeringar i form av flaggskepps- och konceptbutiker har ökat de senaste åren. Fler och fler svenska varumärkesleverantörer kommunicerar nu aktivt ut vilken av deras butiker som är flaggskepps- respektive konceptbutiken. Dessutom har vi uppmärksammat till att den klusterbildning som delat upp Stockholm blir tydligare och tydligare - flaggskeppsbutiker i området kring Bibliotekstan och konceptbutiker på Södermalm. ?? Med dessa utgångspunkter har vi undersökt hur två svenska modeföretag av olika storlek, Acne och The Local Firm, arbetar med dessa butikstyper.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta Kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.