Genom historien har myndigheter och samhället haft intresse av att människor lever ett hälsosamt liv. Hälsoprojekt har kommit att få en allt större betydelse i samhället och målet är ofta att öka deltagarnas medvetenhet så att de har möjlighet att leva ett mer hälsosamt liv och minska risken för sjukdom. Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagarnas uppfattningar om vad gruppen haft för betydelse för deras motivation till träning. Vi är även intresserade av att studera deltagarnas uppfattning kring vad gruppen haft för betydelse för deras lärande om träning i hälsoprojektet. De teoretiska utgångspunkterna är motivation och lärande.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten.

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och åsikter om anmälningsplikten i förskolan. Undersökningens resultat har byggts på enkätsvar från 40 förskollärare i Stor-Stockholm. Resultatet visar att det största skälet till att fler anmälningar inte görs är att man inte litar tillräckligt på sig själv och sina misstankar. De flesta har negativa erfarenheter av en anmälan och önskar vara mer säkra på sina misstankar innan de anmäler nästa gång. De uttrycker en osäkerhet kring begreppet barn som far illa.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

The aim of this study has been to, through a couple of chosen theories, examine in what way Japan as a nation can be said to have dealt with its dark past - concerning their crimes of war just before and during World War II. To do so, I have placed two chosen war crimes, namely the Nanjing Massacre and the matter of the Comfort Women, in the context of remembrance and commemorating of war, through different kinds of aspects. Those aspects are: the textbook conflict, official apologies, ruthless/unnecessary comments, and visits and commemorations at the Yasukuni shrine.I have found during this study that the nation of Japan has not been able to generate a broadly accepted dominant cultural memory of the war. Henceforth a couple of rival cultural memories are competing and becoming an issue of national division rather than national unity. I have come to the knowledge that there are both domestic and international political factors at play, resulting in this division..

Denna uppsats är en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och på mer kollektivt organiserad nivå. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser på möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna går tillväga för att hävda ett politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begär och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de använder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anställda när en verksamhet ska förbättras och utvecklas. I ett ?expansivt lärande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lärande- och utvecklingsmöjligheter. Hälso- och sjukvården är inget undantag och ett område som blivit mer uppmärksammat de sista decennierna är sårvården. Syftet med min studie har därför varit att studera de lärande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstå inom distriktssköterskans verksamhet med fokus på sårvård.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Transportsektorn och vägtrafiken i Sverige stod år 2011 för cirka 30 procent av det totala utsläppet av växthusgaser. Prognoserna säger att persontransporterna i Sverige kommer att öka kraftigt fram till år 2050.En stor andel av den förväntade trafikökningen kommer utgöras av en ökande andel persontransporter, samtidigt som forskning visar att arbetspendlingen står för en stor andel av det ökade antalet transporter och resor som genomförs. Något som har lett fram till att efterfrågan på bättre transportnät, fler transport- och resmöjligheter från bland annat näringslivet, politiker och befolkningen har ökat.Parallellt med detta har politikerna i Sverige enats om att de negativa miljöpåverkningarna från transportsystemet och transportsektorn måste minska, samtidigt som kapaciteten och trafiksäkerheten i trafiksystemet bibehålls och för att på längre sikt också förbättras.Denna studie grundar sig på ett examensarbetsuppdrag för Trafikverket i Eskilstuna. Bakgrunden till studien är den allt mer ökande efterfrågan från politiker och kommuner om att bygga ut tågtrafiken i Örebro och Sörmlands län, alternativt att bygga ut busstrafiken.Syftet med studien är att undersöka hur samhälls- och trafikplanerare bedömer att buss kan bli ett attraktivare transportmedel, jämfört med tåg, vid långväga pendling.För att belysa studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur kan buss som kollektivt transportmedel vid långväga pendling stärkas i förhållande till tåg?- Vad betyder utformningen av samhällets infrastruktur för bussens attraktivitet?- Hur viktigt är samarbetet mellan Kollektivtrafikmyndigheten, Regionförbundet, Trafikverket och andra parter för att skapa en attraktiv busstrafik?De respondenter som valts ut att delta i studien arbetar med infrastruktur- och/eller kollektivtrafikfrågor på Kollektivtrafikmyndigheter, Regionförbund och Trafikverket runt om i Sverige.