BakgrundI Sverige drabbas varje år ungefär var tredje person som är 65 år eller äldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhället. Problemet kommer att öka därför att andelen äldre ökar i framtiden. Många fallolyckor går det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hälsofrämjande arbete genom att implementera fallförebyggande åtgärder i omvårdnaden av äldre.SyfteSyftet med föreliggande arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos äldre personer på särskilda boenden.MetodEn litteraturstudie valdes som metod.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mig i det allt mer aktuella ämnet bilfria områden, att tillämpa mina kunskaper och bidra till en fördjupad förståelse kring hur landskapsarkitekten kan arbeta med bilfria områden. Ämnet bilfria områden har sin grund i en bilfri utveckling som startades på 70-talet som en motreaktion till massbilismen. Idag finns indikationer om att bilismens utveckling håller på att stanna av, ett fenomen som kallas peak car. Därför är ämnet bilfria områden högst aktuellt i dagsläget. För att klargöra begreppet bilfria områden delas den bilfria utvecklingen upp i fysisk bilfrihet och bilfritt boende.

Marknadssituationen för svenska livsmedelsproducenter blir allt hårdare i och med fokuseringen på lågpris och EMV samt ökad import. För att lyfta fram de mervärden, som finns i svenska livsmedel, kan producenter märka sina produkter med kvalitetsmärket Svenskt Sigill. Märket garanterar att råvarorna har producerats på svenska kontrollerade gårdar, som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Konsumenter, som väljer Svenskt Sigill-märkta produkter, ska känna sig trygga. Studiens syfte är att identifiera starka och svaga sidor hos Svenskt Sigill såsom ett kollektivt nyttjat varumärke, sett ur en producentsynvinkel, varvid olika producenters specifika förutsättningar måste tas i beaktande. Studien bygger på tre teorier, nämligen strategiteori, varumärkesteori samt agentteori.

I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort..

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

Inom några år kommer Kiruna att bli Europas första och enda uppskjutningsplats för kommersiella rymdresor. Den som vill försäkra sig om en plats på rymdfärjan måste vara beredd att punga ut med 200 000 dollar. Alltså kan man anta att målgruppen för rymdturism är synnerligen välbeställd och därför ställer väsentligt högre krav på service, bekvämlighet och upplevelser än de flesta turister som idag besöker Kirunaregionen. Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett koncept för ett högkvalitativt boende skulle kunna utformas utifrån ett upplevelseperspektiv. Vi har därför granskat hur behovet av ett sådant boende i regionen ser ut, med utgångspunkt i just rymdturismen.

Brynäs är en stadsdel som är starkt präglad av 1960-talets stadsplaneidéer, med breda trafikleder, planskildheter och funktionsseparerad bebyggelse i ett öppet bebyggelsemönster. Samtidigt lever bilden av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Brynäs kvar väldigt starkt i människors medvetande: stadsdelens ursprungliga stadsplan med breda avenyer och numrerade tvärgator nämns ofta trots att en stor del av gatunätet utplånades under 1960- och 1970-talen. Med en ny syn på trafikplanering kom genomfartstrafiken på 1980-talet att ledas förbi stadsdelen. Det som ditintills varit tungt trafikerade genomfartsleder blev i ett slag ödsliga stadsrum med bebyggelse som vände sig från gatorna. I 2009 års översiktsplan för Gävle stad så framhålls att det mesta av den nya bostadsbebyggelsen i Gävle ska tillkomma i den centrala staden, längs kollektivtrafikstråken och i vattennära lägen.

Att grönområden har positiva effekter på människors hälsa är vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering är därför att underlätta för invånarna att vistas i grönområden. Detta uppdrag är speciellt viktigt att ha i åtanke idag när förtätningen av städer leder till att grönytor byggs igen samt att fler måste dela på de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hälsoeffekter som vistelse i grönområden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hänsyn till i planeringen för hälsofrämjande grönområden. Med utgångspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsområde gjorts.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ?Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande?, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.