Stadsförnyelse på Brynäs
Studie av möjligheterna till attraktiv förtätning i en Gävlestadsdel
Brynäs är en stadsdel som är starkt präglad av 1960-talets stadsplaneidéer, med breda trafikleder, planskildheter och funktionsseparerad bebyggelse i ett öppet bebyggelsemönster. Samtidigt lever bilden av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Brynäs kvar väldigt starkt i människors medvetande: stadsdelens ursprungliga stadsplan med breda avenyer och numrerade tvärgator nämns ofta trots att en stor del av gatunätet utplånades under 1960- och 1970-talen. Med en ny syn på trafikplanering kom genomfartstrafiken på 1980-talet att ledas förbi stadsdelen. Det som ditintills varit tungt trafikerade genomfartsleder blev i ett slag ödsliga stadsrum med bebyggelse som vände sig från gatorna. I 2009 års översiktsplan för Gävle stad så framhålls att det mesta av den nya bostadsbebyggelsen i Gävle ska tillkomma i den centrala staden, längs kollektivtrafikstråken och i vattennära lägen. Brynäs uppfyller alla dessa tre kriterier men för att översiktsplanens mål för bostadsutbyggnaden ska kunna uppnås måste en större andel av bostäderna byggas på Brynäs än vad planen föreslår. Jag har därför valt att undersöka hur en sådan förtätning av Brynäs kan genomföras på ett sätt som är attraktivt och bidrar till ett vitalt stadsliv samtidigt som man läker såren efter 1960-talets trafikoptimism och anknyter till stadsdelens äldre planmönster. I undersökningen knyter jag an till teorier av bland andra Jane Jacobs och Jan Gehl och även till aktuell svensk stadsbyggnadsdebatt. Undersökningen visar att upp till ungefär 22 000 m² byggnadsarea kan tillskapas i stort sett bara genom att ta i anspråk parkeringsytor, impedimentmark (överblivna, oanvändbara markytor) och överdimensionerade trafikytor. Beroende på exploateringsgraden skulle den kunna rymma från 88 000 m² våningsyta lokaler eller ca 880 lägenheter (vid 4 våningars bebyggelse) till 132 000 m² våningsyta lokaler eller ca 1 320 lägenheter (vid 6 våningars bebyggelse), motsvarande mellan 1 700 och 4 000 boende. Detta tillskott av boende, upp till 50 % fler, skulle öka underlaget för kommersiell service i stadsdelen och ge förutsättningar för ett vitalare stadsliv. Samtidigt skulle de föreslagna förändringarna av gatunätet och de större gatorna ge bättre rumsliga förutsättningar för ett folkliv och göra det lättare att hitta till stadsdelens befintliga butiksgator. I rapporten ges exempel på hur flera av gatorna i området kan omdanas från trafikleder, i första hand utformade för biltrafik, till trivsamma stadsgator, utformade för att även kunna vara vistelseytor för människor. Trots att antalet boende skulle kunna öka med upp till 50 % så skulle trafiknätet i stadsdelen ändå klara av den ökade trafiken.