I denna studie beskriver vi hur det som tjej kan vara att leva i en hederskultur utifrån organisationers och kommunala tjänstemäns erfarenheter. Studien lyfter även fram de enskilda organisationernas och de kommunala tjänstemännens arbetssätt kring förändrings-arbetet av hedersproblematiken. Hedersproblematiken är ett komplext socialt problem som kan vara svårt att hantera för de involverade i sitt arbete. Vid vår urvalsprocess hade vi i förväg kriteriet att respondenterna skulle ha kommit i kontakt med tjejer som levt eller lever i en hederskultur och på något sätt jobbat med dessa. Studien har sin grund i en kvalitativ metod där intervjuer har utgjort studiens insamling av empiri.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relevansen i tre olika teorier som förklarar hur Flow kan upplevas på en arbetsplats. Teorierna är skapade efter forskning från Csikzentmihaly, Hofstede samt Maslow. Undersökningen har skett på två olika arbetsplatser inom två olika yrkesgrenar för att finna om eventuella skillnader mellan dessa två arbetskontext kan påverka upplevelsen av Flow. Det ena företaget kategoriseras som en affärsmiljö och det andra företaget rubriceras som en kontorsmiljö. Tre hypoteser skapades som var för sig testade de tre teoriernas effekt på Flow.

Organising knowledge in a corporate environment : a case study at the development departments of Ecophon ABThe purpose of this master's thesis is to investigate how three development departments of a technical firm could organise their collection of documents and information resources to improve their management of information. Three sets of questions have been posed: 1) How does the target group of engineers deal with information, and what problems can be identified in this process? 2) What does their collection of resources consist of, how is it organised, and what problems are apparent? 3) How can principles of knowledge organisation be applied in a corporate environment?The investigation has been carried out as a case study. Three main methods of collecting empirical data have been used: surveys, unstructured interviews and collection observations. The results of the study have highlighted three major problem areas: the collection's lack of structure and searchability, the absence of policy regarding how employers should deal with information, and the inadequate knowledge among staff on how to search for, use and disseminate information.By looking at previous research on knowledge organisation, we have been able to draw conclusions regarding how the target group could organise and manage its information and knowledge in order to achieve greater efficiency in dealing with information and carrying out work tasks.

SyfteSyftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjärnan förändrats från 1970-talet till dagens TV-bild.Frågeställningar? Vilka egenskaper och värdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjärnan med?? Vilka egenskaper och värdegrunder förknippas den nya fotbollsstjärnan med?? Vilka faktorer har legat till grund för denna förändringsprocess?MetodJag baserar min empiri inledningsvis på kvalitativa litteraturstudier och sedan huvudsakligen på observationer gjorda på olika TV-produktioner om hur fotbollsstjärnan skildras i dagens samhälle. Jag har använt mig både av TV-produktioner så som nutida matcher i direktsändning och arkiverade sådana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion.ResultatDen traditionella fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:? det korintiska amatöridealet? kalvinistisk arbetsmoral? Kollektivism och lagfokusering? lokalförankring? gentlemannavirtuositet? atletisk fascination baserad på prestation.Den nya fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:? det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska arbetsmoralen? framgång? globaliserat kändisskap? atletisk fascination baserad på skönhet/estetik? glamour? mode och trend.Dessa faktorer har legat till grund för förändringsprocessen:? hyperrealismen? kulturfusionen? informationsflödet? globaliseringen.SlutsatsFotbollsstjärnan har gått från att ha varit en lokalförankrad folkhjälte till att idag ses som en trendig, modemedveten, målmedveten, ambitiös och professionell stjärna.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och Kollektivism kontra individualism.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, Kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mångkulturellt samhälle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvårdnad vid palliativ vård. Bakgrund: Autonomiprincipen ären av de mest grundläggande etiska principerna inom västerländsk sjukvård. Autonomi utgårfrån en individualistisk syn på människan och blir därmed upphov till etiska dilemman vidomvårdnad av patienter med värderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrån syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter år 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvårdnaden försämras, upplevs kränkandesamt att vårdrelationen påverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förståelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt användbar.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

 Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/Kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar.

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, Kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

SAMMANFATTNINGTitel:Svenska konsumenters attityd till import - En empirisk studie av konsumentetnocentrism iSverigeNivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare:Sofia Ahlström & Niklas WangsellHandledare:Jonas KågströmDatum:2013 - JanuariSyfte:Syftet med detta examensarbete är att analysera hur stor grad av konsumentetnocentrism densvenske konsumenten uppvisar. Detta gör vi med hjälp av Shimp & Sharmas (1987) skalaconsumerethnocentric tendencies scale(hädanefter CETSCALE) samt tidigare beprövade undervariabler.Syftet är även att analysera hur undervariablerna samt vår egen variabel, grön protektionism, kanförfina CETSCALE. Förhoppningen är att resultatet ska ge företag en fördel avseendemarknadsföring på den svenska marknaden.Metod:Med utgångspunkt i tidigare forskning konstruerades en enkät med 24 frågor. Utifrån ettslumpmässigt sannolikhetsurval fick var femte person på Gävles tågstation en förfrågan om attsvara på enkäten. Totalt samlades 123 enkäter in och ett bortfall på 48 stycken registrerades.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Jag har genom en förberedande fältstudie, litteraturgenomgång och enkätintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgångspunkt i svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgått ifrån frågeställningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? Subfrågor till denna är:Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sättet att kommunicera?Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden?Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter?Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlätta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affärer i Kina?Det är gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. Litteraturgenomgången fokuserar på faktorer såsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan på kommunikationsmönstret.