
Sökresultat:
477 Uppsatser om Kollektiv stöttning - Sida 10 av 32
Att ge eller fÄ utskÀllning i klassrummet
Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll.
Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund.
Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.
Euron, mer Àn siffror pÄ ett papper? En studie av Eurokrisens pÄverkan pÄ relationen mellan europeisk identitet och instÀllningen till euron
This bachelor thesis aim to explore in what way the Euro crisis have affected the reciprocal relationship between European identity and the attitudes towards the euro, and how it differs between the members in the Eurozone and members that have not yet introduced the euro. This thesis is grounded in a theoretical view that the euro is a symbol through which European identity is created, but also that European identity is a factor for the attitudes towards the euro as a single currency. By statistical analysis of empirical data collected through the Eurobarometer, I discover that there is a difference between how the relationship between the European identity and the attitudes towards the euro changes during the Euro crisis. Members without the euro seems to be more affected than members with the euro, as the correlation between European identity and attitudes towards the euro weakens for members without the euro, which do not seem to be the case in member countries within the Eurozone..
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
Hedersförtryckta kvinnors upplevelser
Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och slÀkt,frihetsbegrÀnsning, fysiskt och psykiskt vÄld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller slÀkt. I studienhar tre kvinnor i Äldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄndatastyrd tematisk analys.
Upproren i ArabvÀrlden. En studie i kommunikationskanalernas roll i kollektiv handling
The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..
Kollektiv belöning som motivationsfaktor
Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor pÄ ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förstÄelse och kunskap om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha pÄ de anstÀlldas motivation. Metod: I studien har den kvalitativa metoden anvÀnts och problemet har studerats utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och vÄrt fallföretag Àr ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För att samla in vÄr empiri har vi valt att anvÀnda semistandardiserade djupintervjuer.
Religion in the making; or, The Modern Prometheus : Om Syntheiströrelsen och samtida religion och religiositet
Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Ă
kerbÀck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstÄs utifrÄn teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nÀraliggande material..
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl
Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.
Metaforer inom popul?rvetenskap
Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.
Handbollspelares efficacy pÄ individ och kollektiv nivÄ, samt tÀvlingsnivÄn vid utövandet
Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivÄn av utövandet. Studien bestod av tvÄ delar. Den första var kvantitativ med tvÄ frÄgeformulÀr; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. TvÄ lag frÄn elitnivÄ (n=36) och tvÄ frÄn lÀgre nivÄ (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare pÄ högre nivÄ har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy Àn de pÄ lÀgre nivÄn.
Kollektiv belöning som motivationsfaktor
Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor
pÄ ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin.
Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förstÄelse och kunskap
om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha pÄ de anstÀlldas
motivation.
Metod: I studien har den kvalitativa metoden anvÀnts och problemet har
studerats utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och
vÄrt fallföretag Àr ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För
att samla in vÄr empiri har vi valt att anvÀnda semistandardiserade
djupintervjuer.
Slutsats:VÄr studie bekrÀftar hypotesen.
Denna studie, anser vi, har medfört en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som
finns att med ett kollektivt belöningssystem motivera samtliga anstÀllda.
Följaktligen anser vi ocksÄ att det ökar kunskapen om de svÄrigheter som finns
att utforma ett belöningssystem som ger önskvÀrd effekt.
BELĂNING Ă T ALLA : En fallstudie av ett kollektivt belöningssystems inverkan pĂ„ den individuella motivationen
Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.
Kvinnor med ADHD : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att leva med ADHD
ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.
Industriarvet i Eskilstuna kommun : En studie av industriarvets roll i platsidentitet och platsmarknadsföring
Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.