Det pÄgÄr idag arbete pÄ mÄnga hÄll för att göra vÄra bostÀder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbÀttringar av till exempel klimatskÀrm och vÀrmesystem. En post i energianvÀndningen som inte alltid fÄr lika mycket fokus Àr varmvattenanvÀndningen. VarmvattenanvÀndningen mÀts sÀllan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den Àr relativt lÄg. PÄ senare Är har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvÀndningen och en metod som har blivit allt vanligare Àr individuell mÀtning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter pÄ vattenanvÀndning i flerbostadshus. VattenanvÀndningen i ett bostadsbolag som övervÀger att införa individuell mÀtning och debitering undersöktes och jÀmfördes med statistik frÄn ca 2000 lÀgenheter i tvÄ bostadsbolag som redan infört individuell mÀtning.

Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

I min jÀmförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetslÀran samt Janssons relation till erikjansarna, och dÄ i synnerhet till de kvinnliga anhÀngarna. Det som skiljer sig vÀsentligt mellan de tvÄ forskarna Àr deras syn pÄ vilka anhÀngarna var. Wejryds hushÄllsdimension ger en helt ny insikt och förstÄelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhÀngarna. I Janssons budskap och förkunnelse och dÄ i huvudsak syndfrihetslÀran som jag studerat skiljer sig inte forskarna Ät, Ätminstone inte vad gÀller innehÄllet i lÀran.DÀremot ser forskarna olika pÄ hur och nÀr dessa idéer vÀxte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga Är ifrÄgasatte och tog avstÄnd ifrÄn uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetslÀran var utvecklad redan före den första HÀlsingeresan i januari 1843.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare mÄlgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mÀngd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och mÄnga studier Àr gjorda om innehÄllet i olika barnprogram, men mycket litet Àr skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den hÀr uppsatsen Àr att frÄn ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehÄllet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berÀtta om vÄrt samhÀlles syn pÄ sport, barn och kön. Genom att studera innehÄllet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehÄllsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudomrÄden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstÄ och synliggöra hur programinnehÄllet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjÀlp av medieteorier frÄn bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjÀlp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framstÀllningsform.

Restaurering handlar om att spara nÄgot av det existerande och anvÀnda sig av det, om det sÄ Àr en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. FrÄgan Àr varför man i vissa fall sparar en trÀbit frÄn 1700-talet som Àr sned och sliten, nÀr man skulle kunna byta ut den till en rak istÀllet, men mÄla den i samma kulör. Det Àr alltsÄ nÄgonting i just den slitna trÀbiten som förmedlar nÄgot till oss. Kanske en kÀnsla av att vi Àr del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men ocksÄ skapandet av framtiden.

Möten mellan mÀnniskor, grupper, idéer och intressen Àr en naturlig del av stadslivet. Mötandet Àr dessutom en förutsÀttning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmÄga, upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stÀrkandet av olika slags gemenskaper. DÀrför Àr det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvÀrt. Det Àr emellertid sÄ att olika slags mötande skiljer sig Ät kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsÀttningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprÀtthÄlls. Föreliggande mastersuppsats Àr skriven inom ramarna för programet HÄllbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgÄr frÄn denna konstruktiva kritik av anvÀndningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgÄr uppsatsen frÄn en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinÀr litteraturstudie med teoretiska bidrag frÄn bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus pÄ det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen Àr strukturerad utifrÄn tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlÀgga olika aspekter som kan bidra med förstÄelse för mötande och dess förhÄllande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. KartlÀggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter pÄ mötande. Denna modell Àr avsedd att etablera en förstÄelse för mötandet och dess förutsÀttningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör nÀrmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgÄr frÄn ett perspektiv pÄ mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsÀttningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt pÄvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehÄller uppsatsen ocksÄ en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel pÄ mötesplatser för socialt hÄllbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen RosengÄrd. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjÀnstemÀn samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar pÄ behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nÀmnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av sjÀlvorganisation. Fallstudien blottlÀgger ocksÄ ett antal likheter; mer allmÀnt hÄllna kvaliteter som utmÀrker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel pÄ dessa Àr odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelÀgenhet som utgÄngspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frÄgestÀllningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. SÄdana studier kan exempelvis syfta till att belÀgga kausaliteter i mötandeprocesser hÀrledda frÄn registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.

I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.

Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk, perception, handling och kunskap.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.