Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Syftet med studien är att undersöka hur olika samtalsmönster uppstår i undervisningen och vilka konsekvenser det får för elevernas möjlighet att lära sig. Forskningsmetoden är analytisk kvalitativ beskrivande. Datainsamlingen har skett i form av videoinspelningar och anteckningar. Inspelningarna har transkriberats, tolkats, analyserats och till viss del kategoriserats. Resultatet visar på att eleverna i hög grad påverkar det undervisande samtalets förlopp till både innehåll och samtalsutrymme.

Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar.

Denna uppsats är en kvantitativ enkätstudie, bestående av 77 enkätsvar. Undersökningens syfte är att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer ? emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet ? mellan representanter från ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmässigt urval. Studien utgick ifrån tre hypoteser: 1. Representanterna från ordningsmakt är mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna än kontrollgruppen.

Finns det ett samband mellan den individuella självkänslan och den kollektiva självkänslan? Har kön och studieinriktning betydelse för självkänsla, såväl som den individuella som den kollektiva? Studien är gjord som en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, bestående av Som Jag Ser Mig Själv (Irhammar & Birgerstam) som mäter självkänsla på individnivå med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mäter den kollektiva självkänslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frågor, medan det andra innehöll 16 frågor. Totalt deltog 60 försökspersoner hämtade från ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i två samhällsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Utifrån inspelningar av samtal mellan elever i grundskolans år åtta,analyseras dominansstrukturer mellan samtalsdeltagarna från tre olikaaspekter, kvantitativt, innehållsligt och interaktionellt. Inspelningarnainnehåller också en del med en samtalsledare, för att kunna jämföraeventuella skillnader i samtalsstrukturen med och utan samtalsledare igruppen. Materialet som ligger till grund för undersökningen ärinspelningarna av dessa samtal.Den kvantitativa dominansen handlar om hur mycket varje elev talarunder samtalets gång, hur många ord och turer de använder sig av. Deninnehållsliga dominansen behandlar vem som tar initiativ till nya ämneni samtalet och på det sättet skapar sig en dominans. Slutligen hanterarden interaktionella dominansen vem som styr samtalet genomhandlingar som till exempel frågor som kan ge svar som styr samtalet åtett håll.Resultatet visar att eleverna har olika roller i olika sammanhang.Delarna utan samtalsledare visar att några deltagare dominerarsamtalsrummet, medan delarna med samtalsledare visar att andradeltagare kliver fram och dominerar.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens resultat och det försockså en diskussion kring frågan varför resultatet ser ut som det gör..

This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ´stretched´ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och känslomässiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). Nästan alla spel görs i färg, vilket gör färg till en ständigt närvarande faktor i spelet och spelkaraktärers uttryck. Färg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blått kan förstärka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att färg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktär till spelaren. Genom att använda färgers associationsfaktorer inom generella färgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktär innan spelaren hunnit interagera med den.

En studie i maskulinitet som det skildras i den pornografiska filmen Pirates..

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer.