Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag råder ett arbetsliv som bland annat präglas av hög flexibilitet, osäkra anställningar och ständigt förändrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sämre mental hälsa och lägre arbetstillfredsställelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete är hög i dagens informationssamhälle. Studiens syfte är att utveckla kunskap och förståelse om arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet.

Arbetets syfte var att belysa och kartlägga hur förskolor använder sig av det sociala mediet Facebook. Datainsamlingen har skett genom både kvantitativa och kvalitativa metoder baserade på 56 Pysslingförskolors Facebook-sidor. Materialet har bearbetats med hjälp av statistiskt beskrivande analys samt innehållsanalys. Avsikten med att använda sig av dessa två analysmetoder har dels varit att belysa hur förskolorna kommunicerar genom Facebook och dels för att kunna redogöra för hur interaktiviteten mellan förskolan och användaren ser ut. Pysslingförskolors användande av Facebook har under året ökat med 933 procent jämfört med föregående år.

Att arbeta inom den sociala barnavården är ett hårt yrke - inte bara på grund av de svårigheterman möter i arbetet gällande barnen, utan även på grund av den stress som idag ligger på denenskilde socialarbetaren. Vi har undersökt vilka svårigheter och stressfaktorer som påverkarde yrkesverksamma inom denna grupp. Huruvida de har strategier för hanteringen av dessapåfrestningar, vilka dessa i så fall är och hur effektiva de är. Vi har även undersökt vilken rollsocialt stöd har i dessa processer, hur det i så fall kan se ut och om det kan ha en positivinverkan. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra socialarbetare föratt reda på deras individuella upplevelser och erfarenheter inom dessa områden.

Denna empiriska undersökning är utförd för att finna svar på hur den teoretiska kunskapen påverkar det praktiska arbetet för undersköterskor anställda på ett specifikt korttidsboende. Målet var också att närmare undersöka undersköterskornas arbetstillfredsställelse och deras motivation för arbetet. Som metod användes halvstrukturerade intervjuer och 7 kvinnor deltog i studien. För att underbygga arbetet presenteras ett antal teorier inom ämnena och även en del tidigare forskning. Av resultaten framgick det att den teoretiska kunskapen har en viss betydelse för det praktiska utförandet av arbetet.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att våld i form av verbala och fysiska hot var vanligt förekommande inom akutsjukvården, en övervägande andel sjuksköterskor blev utsatta för överfall under sitt arbetsliv. Verbalt och fysiskt våld hade en betydande effekt på personalens välbefinnande och deras tillfredsställelse i arbetet. Stöd från Kollegor upplevdes som mycket värdefullt medan feedback från arbetsgivare ofta saknades.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvård har inneburit att intensivvårdsjuksköterskors ställs inför allt högre krav. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas ha unika tekniska färdigheter, medicinsk omvårdnadskompetens och förmåga att bemöta patienter och deras närstående i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvårdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till Kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Sveriges regering har som ambition att varje individ ska ha möjligheten att utveckla sin begåvning inom de områden där man har sina bästa förutsättningar, oavsett vilket kön man tillhör. Idag är det fler män än kvinnor som innehar de högre positionerna i samhället och akademin är inget undantag. Enligt en artikel i DN 2004-03-18 är kvinnorna i majoritet på de svenska universiteten, men bara 14 procent av professorerna är kvinnor. Den svenska akademin genomsyras av ?det läckande röret?, vilket innebär att kvinnor läcker ut från den akademiska karriären både före och efter avlagd doktorsexamen.

Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera Kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.