Sökresultat:
655 Uppsatser om Kollegialt lärande - Sida 9 av 44
En frÄga om bedömning... : En studie om lÀrares bedömning och betygssÀttning
Abstrakt Studien syftar till att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning samt problematiken med likvÀrdighet. För studien har kvalitativa intervjuer anvÀnts som undersökningsverktyg, vilket har resulterat i en bild av de fyra intervjuade lÀrarnas upplevelser kring bedömning och betygssÀttning. Resultatet som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrÄn den valda teorin och i analysen framgÄr det tydligt att de intervjuade lÀrarnas upplevelser pÄ mÄnga punkter har likheter med litteraturen. Det studiens resultat visar pÄ Àr att de faktorer som pÄverkar lÀrares bedömning och betygssÀttning i huvudsak Àr: sociala relationer, yrkeserfarenhet, kollegialt samarbete och arbetsbörda.       .
SprÄktest - ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg
ABSTRAKT
Persson, Emely & TrÀgÄrdh, Cecilia (2014). SprÄktest ? ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.
Syfte och frÄgestÀllningar
VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvÀndning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgot samband mellan förekomsten av professionellt lÀrande mellan lÀrare och sÀttet pÄ vilket lÀrare vÀljer att kartlÀgga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjÀlpa elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur vÀljs tester ut? Hur anvÀnds resultatet i det fortsatta lÀrandet? Kan det uppstÄ nÄgra etiska problem i samband med testning och i sÄ fall vilka?
Teoretisk förankring
Vi kommer att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket sprÄkets roll Àr av stor vikt vid lÀrande och utveckling.
Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.
"Jag blev intresserad av matte" : Ett aktionsforskningsprojekt med formativ bedömning i matematik
This thesis examines the implications of a shorter intensive action research project on the formative assessments key strategies four and five that are activating learners as learning resources for one another and activating learners as owners of their own learning. The research questions were ?How do the pupils experience the formative approach?? ?What didactic consequences does the formative approach mean for the role of the teacher?? and ?How does the formative approach affects the pupils? results on a short term??. The results were that the majority of the pupils liked the approach and that they felt like their efficiency increased. The didactic consequences were that the teacher had to spend more time on evaluation but had more time during the lesson to listen to and discuss with the pupils. The pupils? results were not changed in comparison with the control group..
GÄr det att förena nytta med nöje? : Vilken betydelse matematikspel har för lÀrandet i Ärskurs 1-3 utifrÄn lÀrares perspektiv
Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3 ur lÀrares perspektiv. I studien har fem aktiva lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlÀrningen inom de flesta matematiska omrÄden. Dessutom innehÄller matematikspel mÄnga betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlÀrning, till exempel genom motivation och kollegialt lÀrande. DÀremot kan spel ocksÄ stjÀlpa inlÀrningen för att spelen anses sÄ roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lÀrande..
DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar
Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna
ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p?
akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka
patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker
Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.
Förskolan: Ekologisk mat och lÀrande : En undersökning av tvÄ svenska förskolor om hur ekologisk mat pÄverkar barn i förskolan ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv.
Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.
Stödet i yrkesrollen som rÄdman och dess betydelse för hÀlsa och arbetsklimat
Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken betydelse stöd och uppmuntran upplevdes ha i arbetslivet för rÄdmÀn, om det fanns en skillnad beroende pÄ kön, samt vilka faktorer som upplevdes vara viktiga för hÀlsan och arbetsklimatet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnliga och tre manliga rÄdmÀn. Resultatet, som överensstÀmde med tidigare forskning, visade att det sociala behovet av stöd frÄn kollegor och nÀrmaste chef upplevdes ha störst betydelse för bÄde kvinnor och mÀn. Positivt för hÀlsa och arbetsklimat upplevde bÄde kvinnor och mÀn var att trivas pÄ arbetet, ha kollegialt stöd med ett öppet arbetsklimat samt möjlighet till flexibilitet. Slutsatsen blir att socialt stöd och kollegor Àr viktigt för att individer ska mÄ bra i arbetslivet.  .
F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie
Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.
SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa
arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess
beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens
olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en
sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en
lyckad rekrytering.
Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att
man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation
sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande.
Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.
SkadestÄndsrÀttsliga aspekter av molntjÀnster
Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.
LÀrares behov av kompetensutveckling utifrÄn de behov deras elever har.
Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att
organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken
kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.
Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra
forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers
lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och
nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om
elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir
att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras
kompetensutveckling..