Sök:

Sökresultat:

216 Uppsatser om Koldioxid - Sida 4 av 15

Utvärdering av innemiljön på Vargbroskolan

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas. I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Luftkvalitet vintertid för frigående värphöns i stall utan tillsatsvärme : utvärdering av en föreslagen kontrollista

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, Koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN BYGGNADSMATERIAL : En jämförelse mellan projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2

Miljöpåverkan ur Koldioxidutsläppsperspektiv från materialutvinning och framställning har varit ett nyckelord i denna studie. Syftet med studien har varit att jämföra projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 med hänsyn till hur mycket Koldioxid som släpps ut under byggnadsmaterialens utvinning och framställning samt Koldioxidutsläppen som sker på grund av projektens materialspill. Maskinisten är ett platsgjutet flerbostadshus medan Etapp 2 består av två flerbostadshus som är byggda med ett prefabsystem. Målet som vill uppnås med föreliggande studie är att belysa att inför valet av byggsystem borde man ta hänsyn till Koldioxidutsläpp. Studien har utförts genom att söka information i böcker, information från tidigare studier och rapporter via databaser som ScienceDirect och det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

Analys av växthusgasflöden och omgivningens påverkan på turbulens vid Erssjön ? en typisk svensk skogssjö

Ökad växthuseffekt har länge varit i fokus för dess inverkan på framtida klimat. Det är i huvudsak mänskliga utsläpp som är orsaken till ökade mängder växthusgaser i atmosfären och stora ansträngningar görs för att utsläppen på sikt ska minska. I klimatmodeller beskrivs växthusgasbalansen utifrån både mänsklig och naturlig påverkan. Förståelsen för naturlig påverkan har länge varit begränsad och mer forskning behövs inom området. Flera studier visar på att sötvattensystem (sjöar, vattendrag osv.) avger växthusgaser som Koldioxid, CO2 och metan, CH4, i större proportioner än vad som tidigare varit känt.Denna studie syftade till att undersöka CO2 och CH4-flöden från Erssjön i Skogaryd, Västergötland (en typisk svensk skogssjö) och få förståelse för hur den omgivande skogen påverkar såväl flöden som turbulens (utbyteskoefficienter) över sjön.

Hot or not? - En studie om modets fält.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av Koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga Koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga Koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Beräkningsmodeller av transport relaterad miljöpåverkan : Fältstudie Dagab

Målsättningen med detta projekt är att undersöka möjligheterna att etablera en plattform för sammanställning och redovisning av miljöpåverkan från transportfordon, samt att undersöka möjligheten att bestämma precisionen i resultatet. Vidare utreds om Dagab, grossist inom Axfoodkoncernen, är i behov av en specifik lösning för detta ändamål och i så fall hur dessa beräkningar bäst utförs med avseende på precision kopplat till nödvändiga resurser. Lösningen ska kunna användas både som ett stöd för redovisning av nuläge men även som stöd för beslutunderlag för framtida förbättringsarbete av miljöpåverkan.Metoden för att uppnå målsättningen grundar sig i en närmare studie av nuvarande och kommande modeller för beräkning av miljöpåverkan som sedan verifieras mot Dagabs verksamhet. Efter en kartläggning av Dagabs informations- och varuflöde utförs en pilotstudie på tre av Dagabs egna fordon under två veckors tid. Detta för att påvisa likheter och skillnader mellan att beräkna miljöpåverkan genom schablonvärden gentemot beräkningar baserade på all tillgänglig relevant information från Dagab.

Bedövningsmetoder vid slakt av svin : en jämförelse ur djurvälfärdsperspektiv

Stunning of pigs at slaughter constitutes of primarily two methods; carbon dioxide and electricity. Both methods have advantages and disadvantages from an animal welfare point of view. The purpose of this study is to compare different methods of stunning pigs from a welfare point of view. Questions included in the study are 1) What differences are there, from an animal welfare point of view, between CO2 and electricity as methods for stunning pigs? 2) What alternatives are there to the methods currently in use? 3) Which method for stunning pigs is preferable from an animal welfare point of view?This report is a literature review.

Ökad användning av biobränsle i Norrbotten: lokala effekter

Tillgången på trädbränsle i Norrbotten är god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet är att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trädbränslen, på bekostnad av fossila bränslen, har vad gäller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trädbränslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstår vid en ökad användning av trädbränslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.

Är transporterna av norsk lax genom Sverige samhällsekonomiskt effektiv?: en jämförelse mellan två transportmetoder

I dagsläget går de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del går med tåg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tåg från Gällivare ner genom Sverige. För detta ändamål diskuteras en ny vägförbindelse mellan Porjus och Tysfjård för att förenkla den nödvändiga transporten med lastbil till Gällivare för omlastning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilket av de två alternativen, att fortsätta transportera med lastbil eller att lägga om trafiken till tåg. För att göra detta har en CB-kalkyl använts. Resultaten visar på att det är en samhällsekonomiskt effektiv lösning att lägga om transporten till tåg om den nya vägförbindelsen byggs.

Utsläppshandeln och stålindustrin : en studie om utsläppsrätternas effekter på stålindustrin och miljön

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamthandelssystem med utsläppsrätter för Koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättningoch komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har påden svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås medutsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemetsinförande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få påstålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, därstålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier iandra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med storsannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta..

Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsekvenserna för den svenska stålindustrin vid ett införande av utsläppshandel. Uppsatsen behandlar endast den inledande försöksperioden inom EU, det vill säga mellan åren 2005 till 2007. Under denna period omfattas handeln endast av Koldioxid. Teorin för utsläppshandel, inklusive dess för- och nackdelar, beskrivs för att få en övergripande förståelse för problemet. För att utvärdera effekterna på den svenska stålindustrin genomförs fallstudier på SSAB Svenskt Stål AB och AvestaPolarit AB.

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Under år 2008 användes globalt en energimängd motsvarande nästan 144 000 TWh ochav dessa stod fossila bränslen för 81 %. I Sverige uppgick energitillförseln under år2010 till totalt 616 TWh och av detta stod råolja/oljeprodukter för 30,4 %. Vidförbränning av fossila bränslen frigörs Koldioxid, en gas som bidrar till att förstärkaväxthuseffekten. År 2000 uppmättes halten av Koldioxid i atmosfären till 370 ppmv ochför att den globala temperaturen inte ska öka med mer än 2°C bör halten stanna på 450ppmv innan år 2100. Ett sätt att minska andelen av fossila bränslen är att öka andelen avförnybara energikällor, som t.ex.

Alger som energikälla - en svensk möjlighet

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden.

Gemensamt värdeskapande mellan flygbolag och flygresenärer - en studie om frivilliga koldioxidkompensationssystem

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av Koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga Koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga Koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Miljöbilspremien: ett effektivt ekonomiskt styrmedel?

Den svenska miljöpolitiken innehåller höga mål för reducering av Koldioxid de närmaste åren. Om dessa mål skall nås behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att välja en miljöklassad bil istället för ett fordon med högre Koldioxidutsläpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. Koldioxidbaserad fordonskatt.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->