Titel: Inflation: Ger Kointegration bättre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poäng Författare: Kristofer Månsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, Kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om eventuell Kointegration mellan inflation och penningmängd ger bättre inflationsprognoser. Metod: Jag använder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmängd (mätt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bättre prognoser än VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och använder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bättre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 är AR-modellen bäst och för t+4 och t+8 är VAR-modellerna bäst.

I denna uppsats studeras en utvidgad Balassa-Samuelsson-modell för att analysera den långsiktiga effekten av inhemsk och utländsk BNP-tillväxt samt oljeprisets utveckling på den reala effektiva växelkursen för 16 OECD-länder. Uppsatsen har genomförts med Johansens Kointegrationsanalys samt dynamisk OLS för länder som uppvisar Kointegration. För de länder där Kointegration inte föreligger används impulsresponsfunktioner för att analysera variablernas långsiktiga effekt. Studien ger visst stöd för hypotesen att de nämnda variablerna påverkar den långsiktiga dynamiken för respektive växelkurs..

Det har länge varit känt att stålkonsumtionen har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. En ökad stålkonsumtion betraktas ofta som en indikator på ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kinas stålkonsumtion förhåller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning går sambandet, dvs. är det den ekonomiska utvecklingen som driver stålkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden..

I denna empiriska studie undersöker vi den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på Sveriges bilaterala handelsbalans med 11 länder mellan år 1995-2011. Med en felkorrigeringsmodell i ARDL-format testar vi för långsiktig Kointegration. Därefter estimeras den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på den bilaterala handelsbalansen. Vi finner endast stöd för J-kurvsfenomenet och uppfyllt Marshall-Lerner villkor i 2 av 11 handelsförbindelser. Istället observerar vi ett starkare samband mellan real BNP och handelsbalansen.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för Kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

Uppsatsens titel: Penningmängd och huspriser - Finns det något samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlämningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: Penningmängd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen är att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmängdens utveckling och småhusfastigheters prisutveckling. Vi vill även försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.Tillvägagångssätt: I denna uppsats har vi genom att fastställa ett Kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmängdsutvecklingen och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin..

SAMMANFATTNING Titel: Kointegrationsanalys av svenskt fastighetsprisindex och OMXS Seminarium: 2008-06-02 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Sebastian Hammarström, Karl-Fredrik Hansson, Jonas Hellström, Karl Liljequist Handledare: Göran Anderson Fem nyckelord: fastighetsprisindex, OMXS, Kointegration, diversifiering, långsiktigt samband Syfte: Analysera historisk data för att undersöka förekomsten av långsiktigt samband mellan fastighetspriser och OMXS och se hur resultatet kan gagna investerare. Metod: Engle-Grangers Kointegrationstester. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av effektiva marknadshypotesen och random walkteorin vilka behandlar prisutvecklingen på en tillgång. Även modern portföljvalsteori används, vilken hanterar riskspridning i en portfölj. Empiri: Fastighetsprisindex och OMXS från Q2 år 1986 till Q4 år 2007.

Sammanfattning Denna studie utreder om ett långsiktigt samband mellan oljepriset och valda aktieindex kan påvisas. Tre typer av aktieindex har valts, generalindex, industriindex och råvaruindex, för Sverige respektive Norge. För att undersöka det långsiktiga sambandet mellan oljepriset och aktieindex används Kointegrations- och regressionsanalys. Studien visar att det bara förekommer ett långsiktigt samband mellan oljepriset och ett fåtal av aktieindexen. Nyckelord: Olja, Kointegration, Tidsserier, Aktieindex Abstract This Study investigates if a long-term relationship between oil price and selected stock indices can be proved.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmåga. En av de påstått främsta anledningarna att investera i fastigheter är att de sägs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker från utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden då bolagens verksamhet är förvaltningen av fastigheter.

Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan CDS spreaden och bond spreaden, samt att jämföra dessa över tid. Detta genomförs genom att testa för ett Kointegrationssamband samt Granger-kausalitet mellan CDS spreaden och bond spreaden för varje enhet som ingår i urvalet, och för olika perioder. Också deskriptiv statistik används. Metod: Kvantitativ metod: Augmented Dickey-Fuller test, KPSS, Engle-Granger test, Johansen-test, Granger kausalitet Teoretiska perspektiv: Prissättningsmodeller för kreditrisk. Arbitragesamband.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av Kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta.

Uppsatsens titel: Penningmängd och huspriser - Finns det något samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlämningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: Penningmängd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen är att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmängdens utveckling och småhusfastigheters prisutveckling. Vi vill även försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.Tillvägagångssätt: I denna uppsats har vi genom att fastställa ett Kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmängdsutvecklingen och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin..

Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos..