I den här uppsatsen har jag undersökt hur pass-through effekten har förändrats i svenska importpriser på aggregerad nivå och i sju olika industrier. Pass-through effekten definieras som den procentuella förändringen i ett pris som kan härledas till en enprocentig växelkursförändring. Jag har använt rullande regressioner på två olika modeller för att estimera förändringar över tidsperioden 1980 ? 2003. Resultaten visar en nedgång i pass-through effekten i flertalet industrier både på kort och lång sikt.

I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en Kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och någon av de utländska aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utländska aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utländska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt..

Oljeprisets påverkan på svensk och europeisk ekonomi är högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst på aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan oljepriset och olika aktieindex kan påvisas, och även huruvida dessa går att utnyttja för prognostisering. Fyra branschindex ? industri, kemi, transport och råvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys används för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillämpas sedan för prognostisering.

Analysarbetet av finansiella data i samband med prognostisering blir snabbt omfattande, både ur ett teoretiskt och ur ett empiriskt perspektiv. Prognosteorierna står mot varandra. Är marknaden starkt effektiv eller finns det prognosmöjligheter? Att genomföra en empirisk prognosstudie resulterar snabbt i krävande beräkningsintensiva prognosmodeller. Då prognoser för flera tidpunkter behövs så måste beräkningarna upprepas och använda olika delmängder av tidsserierna som beräkningsunderlag.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för Kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som påverkar de svenska småhuspriserna, och i så fall hur och i vilken utsträckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolåneräntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan på fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjälp av en stock-flow modell. Tidsseriedata från 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och Kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda både ett kort- och långsiktigt samband. Resultatet bekräftar reporäntan och disponibel inkomst som två viktiga faktorer för att förklara det långsiktiga sambandet med priserna på småhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer såsom BNP, hushållens skuldsättning och arbetslösheten. På kort sikt är dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, ränta, BNP och hushållens skuldsättning är också viktiga krafter för att förklara småhuspriserna.

The purpose of this essay is to acquire variables that explain and may be used as a base for wage estimation in the private sector in Sweden. The factors that are assumed to have an impact on wage estimation are based on earlier Swedish and international studies. Business survey data, which is based upon monthly questions to firms in various sectors of the Swedish economy posed by the Swedish National Institute of Economic Research, will be analyzed to find out weather they have an impact on Swedish wage settings or not. Tests including business survey data are yet rarely frequent, why this essay will be some kind of a pioneer within the area. To estimate significant factors that influence wage setting in Sweden, three different wage equations have been modeled and tested with a regression model.

Östersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de länder som angränsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och på så sätt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att fastställa deras växelkurs har många länder använt sig av olika myntfot såsom till exempel guldmyntfoten där valutans värde bestämdes utifrån värdet på motsvarande mängd guld vilket innebär att växelkurserna var fasta. Utifrån guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft även i andra länder vilket innebär att en vara ska kunna köpas för samma mängd av valutan oavsett om det är inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gånger, både för kort och lång sikt, med fåtalet länder till ett större antal.Denna studie använder sig av teoriernas grundidé och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form håller för Östersjöns handelsområde.