I denna kvantitativa studie redovisas resultat från en enkätundersökning som skickades uttill gymnasielärare verksamma vid tidpunkten i Östersunds kommun. Genom att endastanvända gymnasielärare som respondenter kunde en annan professions perspektiv påanmälningsplikten belysas än socialtjänstens perspektiv. Utifrån den låga svarsfrekvensen istudien kunde endast tendenser utläsas. Tendenser i studien visade att en majoritet avlärarna hade sett ett barn fara illa men det var få som hade anmält. En slutsats utifrånstudien var att lärare ibland inte anmäler misstänkta fall eftersom de först och främst villhjälpa barnet själva utan att anmäla.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om det utifrån ett internationellt perspektiv råder jämställdhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus på elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jämställdhet i klassrummet, ökar vår medvetenhet och således möjlighet att bemöta eleverna i vår kommande yrkesroll i enlighet med den rådande läroplanen. Resultatet av vår studie visar att det inte råder jämställdhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

Bakgrund: Den palliativa vården riktar sig till människor som befinner sig i livets slutskede och syftar till att tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov. Inom denna vårdkontext är värdighet ett centralt begrepp som anses bidra till en god omvårdnad. Värdighet är en rättighet för patienten och kan kränkas eller främjas beroende på sjuksköterskans handlingar och beteende.                                                                                              Syfte: Syftet är att beskriva vilka vårdhandlingar som kan tillämpas för att främja patientens värdighet i den palliativa vården utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.                                                                                                                                                    Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserats på åtta vårdvetenskapliga artiklar.

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt..

Med SVT Grafiskt Center som samarbetspartner har jag studerat vilka möjligheter det finns att utnyttja rörlighet i informationsgrafik för tv.Tekniken och möjligheterna för vad man kan göra med informationsgrafik har utvecklats och många av de begränsningar som fanns tidigare för vad man kan göra med nyhetsinslag och informationsgrafik i tv finns inte längre. På SVT Grafiskt Center upplever man att SVT, trots avancerad teknik, inte riktigt tagit tillvara på nya möjligheter att utveckla informationsgrafiken. Man upplever att informationsgrafiken ofta utgör ett avbrott i nyhetsinslagen istället för att komplettera dem och att det är svårt att få grafik och filmat material att skapa ett sammanhängande flöde. SVT söker därför efter alternativa sätt att utforma sina nyhetsinslag och sin informationsgrafik på, både för att förbättra informationsflödet i nyhetsinslagen och för att ta tillvara på de möjligheter till kreativa lösningar för informationsgrafik som dagens teknik erbjuder. Möjligheterna för vad man kan göra med grafik i tv är många, men forskning inom kognitions- och kommunikationsvetenskap visar att människor har begränsade kognitiva resurser för att hantera komplex audio-visuell och verbo-visuell information.

x.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna.

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

Palliativ omvårdnad innebär ofta en komplex situation där fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov står i fokus. Genom att utgå ifrån ett holistiskt perspektiv, där alla dimensioner kan tillgodoses kan smärta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smärta utifrån ett holistiskt perspektiv vid palliativ vård. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; Behålla kontroll i sitt liv, känna förtröstan och acceptans, få stöd och känna tillit till andra, bli förändrad och förlora kontroll, känna sig utelämnad av andra och rädslan för den outhärdliga smärtan.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande två grundläggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att främja naturvetenskapligt lärande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgår från en konflikt mellan gällande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolämnen, och ett uttalat önskemål om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hållbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden är begränsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.