Syfte:Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter som finns för att Kalmar iframtiden ska bli en åretrunt-destination.Metod:För att få bästa möjliga utfall av vår studie har ansatsen i den här studien varitinduktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintligateorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa ostrukturerade intervjuersom analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklarsamt relevanta hemsidor.Slutsats:Vi anser att Kalmar har möjligheter till att förlänga säsongen om störresatsningar görs på att utveckla vinterhalvåret, lägga större vikt vid samarbetemellan aktörer samt även att arbeta mer med marknadsföring. En utveckling avKalmar under vinterhalvåret kan i det långa loppet bidra till att Kalmar blir enåretrunt-destination..

Denna uppsats undersöker hur chefers och anställdas personliga inställning till medarbetarundersökningar kan påverka dess tillämpning.Metoden för detta har dels varit studier av teorier för medarbetarundersökningar, och för sådana teorier som ligger till grund för syftet med medarbetarundersökningar. Den huvudsakliga empirin är dock uppbyggd av resultat från intervjuer med tre stycken fallföretag. Fallföretagen verkar inom teknikbranschen och inom handeln.Uppsatsen mynnar, efter en jämförelse mellan teori och intervjuresultat ut i att personlig inställning på olika sätt kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar. Samt att denna inställning eller attityd kan skilja sig mycket mellan personal på olika företag.Slutsatsen visar också på att grundläggande arbetsmodeller/ affärsmodeller i stor utsträckning kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar, och därmed den egna personalens inställning till dem som tillförlitligt verktyg..

Detta arbete inriktar sig mot de förhållningssätt inom läsning som finns idag. Det finns två läger inom detta vilka är det syntetiska och det analytiska förhållningssättet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet är att titta närmare på dessa två för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de båda står för. Arbetets upplägg är att ge en beskrivande del av vad förhållningssätten står för och sedan använda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hållbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att de båda förhållningssätten är mycket olika i sina påståenden om hur läsning ska uppnås och barns vidare utveckling inom detta område.

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhället har inneburit att de anställda är en av företagets strategiska resurser. Utifrån dagens situation med hård konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstår förlusten av värdefulla medarbetare som någonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara på varför anställda lämnar ett företag men forskning och teorier om vad som håller personal kvar på ett företag är idag bristfälliga. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan använda sig av för att behålla personal. Genomförande: Totalt intervjuades 14 anställda med IT-kompetens, främst civilingenjörer och systemvetare.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstånd av försämrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebära en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsättningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bäst överensstämmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat från 287 MCI patienter som utretts på Huddinge sjukhus.

Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bärbara elektroniska teknikstöds användning som kompensatorisk åtgärd för vuxna personer med förvärvad hjärnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehållsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter år 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: användningsområden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för användande och individuella förutsättningar för användande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Cancerbeskedet har förödande effekt för den närstående likväl som för patienten. Det uppstår oftast negativa känslor som hjälplöshet, maktlöshet, ångest, oro, ilska och förlust av kontroll hos närstående. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att leva med patienter med hjärntumör. Metod är en litteraturstudie som baserar sig på tio vetenskapliga artiklar. Resultatvisar att närstående till hjärntumör patienter befinner sig i en mycket utsatt situation där de ofta saknar tillräckligt med stöd kanske framförallt från hälso- och sjukvården men även från familj och vänner.

Syftet med denna empiriska studie var att se om det fanns något samband mellan kondition (VO2max) och korttidsminne hos gymnasieelever. Totalt 58 elever, 24 pojkar och 34 flickor, i åldern 16-18 år deltog i studien. Studien innehöll tre tester. Den fysiska aktivitetsgraden (kondition/VO2max) uppmättes genom en variant av Coopers löptest. Korttidsminnet testades på två sätt.

Förändringar av strategi kan också leda till ett behov av förändring av personalen, i termer av förändrat beteende. Detta är en av de utgångspunkter som denna undersökning tar. En annan utgångspunkt är den kognitiva vetenskapens forskning kring människans motiv bakom hennes handlande, samt svårigheter med att bryta invanda mönster. Detta tillsammans med företagsledningens önskan om konstant kompetensutveckling av personalen har resulterat i en undersökning som söker svar på huruvida det är möjligt att genom incitament förändra organisationer och dess medlemmars beteende på ett effektivt sätt. Argyris och Schöns teori kring ?double loop learning? kopplas samman med klassiska motivationsteorier, och baserat på kvalitativ datainsamling på två fallföretag undersöks huruvida denna koppling står att finna i praktiken.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet är ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mäter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer där störning uppstår.

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild.