Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis.

In recent years cognitive training in order to improve cognitive abilities have becomeincreasingly popular and a lot of research has been conducted within this field. The natural agingprocess has a negative effect on many of our cognitive abilities and this relationship also has a strongconnection with hearing loss. Elderly with hearing loss is therefore a group that could benefit fromcognitive training. Objective: The purpose of this study was to investigate different types of cognitivetraining directed towards working memory in older adults and to examine the results observedregarding efficacy of this type of training and its transfer effect. Method: A literature reviewconsisting of 17 scientific articles published between 2005-2014.

Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden.

Fibromyalgi är en sjukdom som med sin karaktäristiska smärta och många tillhörande symtom orsakar stort lidande för de drabbade. Orsaken till sjukdomen är ännu inte helt klarlagd. Central sensitisering har på senare tid fått ökat stöd i forskningen om fibromyalgi och innebär att det är ett onormalt smärtprocessande i det centrala nervsystemet som orsakar den ökade smärtan. Samband och överlapp mellan fibromyalgi och miljökänsligheter antyder att en mer generell sensorisk överkänslighet grundad i central sensitisering kan vara en gemensam bakomliggande faktor. Sensitiseringen är också relaterad till kognitiva aspekter som oro och uppmärksamhet.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Bakgrund: Att överleva hjärtstopp är ovanligt. I Sverige överlevde 10.6% av alla som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus 2013. Trots detta är hjärtstoppsöverlevare en ökande patientgrupp där statistiken visar en stabilt ökande trend. Det finns i sjukvården ett behov av kunskap och förståelse hur hjärtstoppet påverkar överlevaren ur ett holistiskt perspektiv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patienters upplevelse av att ha överlevt ett hjärtstopp samt hur händelsen påverkar livskvaliteten hos överlevaren.

Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader.Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen.

Försämrat nutritionsstatus är ett vanligt förekommande problem hos äldre och en av orsakerna kan vara nedsättning i den kognitiva förmågan. Ytterligare faktorer som kan påverka försämrat nutritionsstatus är när äldre bor på särskilt boende eller är ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan äldres kognition och nutritionsstatus i relation till ålder och kön, med fokus på äldre som bodde på särskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde på redan insamlat material från SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk användes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Det här är en studie som undersöker utvecklingsgången av vissa grammatiska strukturer iskriven text. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever behärskar skriftligt när debedöms utifrån betygsskalan EUM (ej uppnått målen), G, VG och MVG. Materialet somstudien baseras på är dels texter ur Skolverkets bedömningsanvisningar för år 2011 och 2012,dels texter skrivna av elever som läser på gymnasiets program Språkintroduktion.Som teoretisk bakgrund använder jag Processbarhetsteorin (Pienemann & Keßler 2011).Processbarhetsteorin har den mest omfattande och sammanhängande kognitiva förklaringsmodellenöver interimspråkets utveckling och visar på hur och varför L2-inlärare går igenomde utvecklingsstadier de gör. Processbarhetsteorin inkluderar både morfologisk och syntaktiskutveckling och visar att olika grammatiska strukturer lärs in och utvecklas enligt ett visstmönster och att detta i ett implikationellt förhållande mellan processningsprocedurer. Dessa ärfem nivåer eller procedurer som börjar med tillgång till ord/lemma, sedan följer kategoriprocedur,frasprocedur, satsprocedur och till sist bisatsprocedur.I studien framkommer det att elever som gått i ungdomsskolan har passerat högsta nivånoch har förmodligen dessa procedurer automatiserade.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.