Det gÄr att se pÄ en systemutvecklingsmetod pÄ olika sÀtt. Dels kan man studera den utifrÄn dess bestÄndsdelar, och dels kan man studera de processer i utvecklingsarbetet som leder fram till slutresultatet. I detta examensarbete diskuteras en del av de kognitiva krav som stÀlls vid inlÀrning av en systemutvecklingsmetod.Inom ramen för en litteraturstudie diskuteras vad som Àr viktigt att lyfta fram nÀr en systemutvecklingsmetod ska presenteras och vilka inlÀrningsproblem som finns i samband med detta.Rapporten innehÄller Àven en fallstudie dÀr en systemutvecklingsmetod (Enterprise Knowledge Development) presenteras i HTML-format i en sÄ kallad Electronic Guide Book. Examensarbetets bidrag till EGB bestÄr i att ge exempel pÄ hur valda delar av EKD kan presenteras i HTML-format..

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Elektricitet Àr mycket centralt i dagens samhÀlle och mÄnga av samhÀllets funktioner Àr beroende av en fungerande eldrift. I och med detta Àr det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnÀtsföretag har förmÄgan att behÄlla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen Àr nÄgonting som inte intrÀffar speciellt ofta, men nÀr det vÀl hÀnder drabbas driftcentralen hÄrt.Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen pÄ Utsikt NÀt, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som pÄverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmÄga att bibehÄlla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förstÄelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift.

 Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmÄgor och förkunskaper samt om det Àr andra faktorer som pÄverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som anvÀndes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en pÄverkan pÄ elevernas lösningsfrekvens dÀr de uppgifter som krÀvde lÀgst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förstÄelse för att elevernas lÀsförmÄga, aritmetiska kunskapsnivÄ, begreppsförstÄelse och kognitiva förmÄga pÄverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. LÀrarnas uppfattning om att de behöver modellera hÄllbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bÀsta möjligheterna att lösa textuppgifter överensstÀmmer med forskningen.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Syftet med denna undersökning Àr att visa hur den integrativa metodiken inom svenskÀmnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och dÀrmed bredda förstÄelsen för dessa metoders inverkan pÄ barns utveckling. Skolutvecklingen pÄverkas av politikers Äsikter och av den undervisningstradition som finns inom lÀraryrket, forskningen har mÄnga gÄnger svÄrt att göra sig gÀllande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lÀrandets bakomliggande processer dÄ detta kan ge mer status Ät lÀraryrket och bidra till skolutveckling. Detta Àr en jÀmförande undersökning av induktiv karaktÀr dÀr jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att fÄ mitt syfte belyst. UtifrÄn syftet har jag undersökt den Àmnesdidaktiska forskningens erfarenheter betrÀffande anvÀndandet av integrativa undervisningsmetoder.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk ÅngestbenĂ€genhet, Psykisk ÅngestbenĂ€genhet, StresskĂ€nslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk Ă„ngestbenĂ€genhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Genom att diskutera anstÀllningsprocessen, Àmnar studien att belysa och skapa förstÄelse för hur normer skapas och Äterskapas. Normer skapas och Äterskapas i ett interagerande mÀnniskor emellan. Författarna fann att stereotypa förestÀllningar,homosocialitet, makt och socialisation Àr aspekter som pÄverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

För att utvÀrdera en metod för tillÀmpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anstÀllda pÄ Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA Àr en metod som kan anvÀndas i tillÀmpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvÀrdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket Àr tabeller över kognitiva krav sammanstÀllda av datamÀngden insamlad i intervjuerna. UtvÀrderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanstÀlla en CDT med högt innehÄll av kognitiva poster.

Att man gör verksamhetsprocesser körbara innebÀr att man exekverar modellerade processer och förvandlar processerna till ett levande arbetsflöde. För att anvÀnda körbara processer i verksamheten behöver man först kartlÀgga och modellera verksamhetens processer, vilket lÀmpligast gör enligt metoden Business Process Management.Tre vanliga processrelaterade problem Àr lÄnga ledtider, dÄlig följsamhet av faststÀllda arbetssÀtt och regelverk samt bristfÀllig kontroll över hur arbetet fortskrider. Syftet med B-uppsatsen Àr att undersöka vilken effekt anvÀndande av körbara processer fÄr pÄ verksamheten.För uppsatsen har en kvantitativ inriktad forskning tillÀmpats. Empirisk data har samlats in genom en riktad enkÀtundersökning till medlemmar i LinkedIn-gruppen ?Processorientering i praktiken?.