Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas instÀllning till lek i skolans lÀgre Ärskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna anvÀnder leken i sitt dagliga arbete. Metodern Àr en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att samtliga pedagoger Àr positit instÀllda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..

Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

Detta Àr en fallstudie som handlar om arbetet med en sÄngelev som pÄstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sÄngförmÄga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien Àr att undersöka tankegÄngarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som anvÀndes. Studien belyser ocksÄ de processer eleven och lÀraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger pÄ lÀrarens anteckningar frÄn 30 lektionstillfÀllen, utspridda pÄ ca tvÄ Är, samt lÀrarens och elevens reflektioner efterÄt.Resultatet visar nÄgra av de processer som bildades under arbetets gÄng, samt att eleven kunde klara av mer Àn hon trott var möjligt genom att utveckla rÀtt instÀllning och ha tillgÄng till bra verktyg..

Tidigare forskning inom odontologi har baserats pÄ biomedicinska teorier dÀr man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror pÄ beteendet Àr det av intresse att fokusera forskning baserad pÄ beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvÄrden Àr otillrÀckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhÀlsoprogram med en individuell skrÀddarsydd behandling utgÄende frÄn kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgÀngliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall pÄ fyra filmer, tre hade för dÄlig ljudkvalitet och en stÀmde inte in med den information som stod pÄ fodralet.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svÄrigheterna som följer Àr sÄvÀl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete Àr att bedöma de kognitiva funktionsnedsÀttningarna. Det Àr av vikt att de instrument som anvÀnds vid bedömning Àr utvÀrderade för patientgruppen och har bevisats lÀmpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvÀrderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke, frÄn Är 2009 och framÄt. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier lÄg till grund för resultatet.

Genom att diskutera anstÀllningsprocessen, Àmnar studien att belysa och skapa förstÄelse för hur normer skapas och Äterskapas. Normer skapas och Äterskapas i ett interagerande mÀnniskor emellan. Författarna fann att stereotypa förestÀllningar,homosocialitet, makt och socialisation Àr aspekter som pÄverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förstÄelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för mÀnniskors identitetsskapande processer?Vilken förstÄelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod nÀr det gÀller förstÄelse av mÀnniskors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrÄn Margaret Archers (2002) teoribildning gÀllande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gÀllande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som anvÀnder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger pÄ ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stÀrkas genom att tillföras förstÄelse gÀllande identitetsskapande processer och konflikt utifrÄn Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbÀttra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgÄ frÄn arbetsminnets roll vid inlÀrning..

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Konovalenko Àr en kommunikationsbyrÄ, vars verksamhet Àr baserad i centrala Malmö. ByrÄn arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbÀttring av sina processer, men Àr nyfikna pÄ vilka fördelar de skulle kunna fÄ ut av ett sÄdant arbete. För att kunna ta reda pÄ hur företaget bÀst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byrÄns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att sÀkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnÄs genom att via intervjuer och observationer med medarbetare pÄ byrÄn granska kommunikationsbyrÄns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt kan kommunikationsbyrÄn Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten Àr att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssÀkring, vilket skulle innebÀra ett mer kontrollerat och effektivt arbetssÀtt pÄ byrÄn..

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Könsskillnader i kognitiva förmÄgor antas vanligtvis bero pÄ en kombination av evolutionÀra, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nÀmligen betydelsen av ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hÀlsans betydelse för könsskillnader i prestation pÄ test av verbalt flöde och visuospatial förmÄga, tvÄ kognitiva funktioner dÀr forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 Är deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhÄller sig till sin föregÄngare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid tvÄ olika tillfÀllen med sÄvÀl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelÄg skillnader mellan försökspersonernas testresultat frÄn de tvÄ olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelÄg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jÀmförda index och deltest, vilket tyder pÄ att jÀmförda index och deltest mÀter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelÄg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de tvÄ versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poÀng vid testning med WAIS-III jÀmfört med den genomsnittliga IK-poÀng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens pÄverkan pÄ försökspersonernas genomsnittliga poÀngresultat.