Internet har utvecklats till att bli den enskilt största kÀllan för information och tjÀnster frÄn myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sÀllan med anvÀndbarhet i fokus. Detta innebÀr en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjÀnster försvÄras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras pÄ Àldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet pÄ grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör ÄtgÀrdas.Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera anvÀndarvÀnliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger nÄgon garanti för att webbsidor blir mer anvÀndarvÀnliga.Uppsatsen avslutas med nÄgra rekommendationer för att skapa mera anvÀndarvÀnliga webbsidor. .

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr, ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Denna studie Àr en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt Àr mer eller mindre direkt citerade frÄn uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid pÄ Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom Àr direkta överföringar frÄn tidigare arbeten vilka gÄr att Äterfinna KÀllförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fÀlt dÄ det Àr hÀr mitt intresse ligger..

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, nÀr det gÀller utveckling och lÀrande hos barn till utlandsfödda förÀldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vÄrt arbete utifrÄn ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers instÀllning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda förÀldrar. Vi tog ocksÄ reda pÄ intervjupersonernas uppfattning om det fanns nÄgot omrÄde hos barn som utvecklades sÀrskilt positivt under lekarbetet.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

AbstraktMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, 4FE91E, VT13 Författare: Linda KĂ€mpferHandledare: Åsa Gustafsson Titel: Effektivisering av materialflöde med VSM ? En fallstudie pĂ„ DuoBad Bakgrund: Fokusering pĂ„ effektiva materialflöden har ökat i betydelse de senaste decennierna. Traditionellt organiserade företag har ifrĂ„gasatts till förmĂ„n för utvecklandet av en processorienterad syn. Genom att fokusera pĂ„ företagets processer ges vĂ€rdefulla insikter om vad som skapar vĂ€rde för kunden. De aktiviteter i företgaget som inte skapar vĂ€rde för kunden kan benĂ€mnas slöseri.

IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.

Verksamhetsprocesserna Àr de vÀrdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjÀrta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att lÄta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden lÄta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstÄ, kostnader kommer att minska och högre kvalitet pÄ leveranser kommer att uppstÄ. Men för att lyckas med detta sÄ gÀller det att begrÀnsa alla problem och utmaningar som kan uppstÄ. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer sÄsom olika belöningssystem osv, utanför spelvÀrlden sÄ uppnÄs ett högre engagemang och motivation hos de som anvÀnder sig av dessa spelmekanismer.Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnÄ genom anvÀndningen av modeller/metoder som stöd för POVU.

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan anvÀnda digitala redskap för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som Àr framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras pÄ fyra olika aktiviteter. Dessa Àr sammanfattning, ifrÄgasÀttande, klargörande och förutsÀgelse. Genom att anvÀnda sig av aktiviteterna sÄ fÄr deltagarna visa att de har förstÄtt innehÄllet samt att de kan kritiskt granska och utvÀrdera. Metoden anvÀnds i gruppbaserat lÀrande, Àven kallat communities.Syftet med den hÀr studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna frÀmja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhÀlle.

Fagan Test of Infant Intelligence (Ftii) Ă€r ett parjĂ€mförelsetest som mĂ€ter spĂ€dbarns intresse för ett nytt visuellt stimuli nĂ€r detta presenteras tillsammans med ett stimuli redan kĂ€nt för spĂ€dbarnet, kallat nyhetspreferens. Även om Ftii har visat sig fungera vĂ€l vid bedömning av spĂ€dbarns kognitiva nivĂ„ kan testet förbĂ€ttras pĂ„ ett antal punkter. För att uppnĂ„ reliabla resultat har försökspersonerna ofta testats vid ett flertal tillfĂ€llen. För att undersöka möjligheterna att ytterligare validera erhĂ„llna resultat frĂ„n Ftii har en version av Ftii skapats för att utföras med en ögonrörelsemĂ€tare. Denna version, kallad Ftii-Ö, har testats med hjĂ€lp av en spĂ€dbarnsgrupp och en vuxengrupp för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt utvĂ€rdera för och nackdelar med ett test utfört pĂ„ ögonrörelsemĂ€tare.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmĂ€rksamhet som en bidragande faktor till vidmakthĂ„llande av insomni. I denna studie tillĂ€mpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmĂ€rksamhet skiljer individer med insomni frĂ„n en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sĂ„dan selektiv uppmĂ€rksamhet i sĂ„ fall Ă€r beskaffad. Även selektiv uppmĂ€rksamhet i relation till Ă„ngest och depression undersöktes. Resultaten visar pĂ„ en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmĂ€rksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av Ă„ngest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmĂ€rksamheten utgörs av svĂ„righeter att avbryta fokus mot hot, snarare Ă€n en högre kĂ€nslighet för upptĂ€ckande av hot.