AbstraktTitel: Barn till förÀldrar med kognitiva funktionsnedsÀttningar ? En kvalitativ studie om hur barn framstÀlls i arbetsmaterial gÀllande stödinsatserSyfte: Syftet med studien Àr att analysera vÄrt insamlade datamaterial, och med begrepp frÄn vÄra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta pÄ hur barn framstÀlls i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning. Analysmaterialet bestÄr av material kring FIBprojektet, förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stÀrka och bedöma förÀldraförmÄgan hos förÀldrarna i dessa familjer. Med begrepp hÀmtade frÄn barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utlÀst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat pÄ framstÀllningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har ocksÄ studerat förÀldraskapet utifrÄn insatserna och barnens position.

Filmskapare har unika hantverksmÀssiga kunskaper om hur man pÄverkar mÀnskliga kognitiva processer för att uppnÄ önskade effekter pÄ ÄskÄdaren. Om dessa kunskaper blev systematiserade med hjÀlp av empirisk forskning, skulle de kunna komma till nytta Àven inom vetenskapliga discipliner dÀr man intresserar sig för mÀnniskans kognition.I denna uppsats kombineras analysen av tvÄ filmsekvenser med ett experiment i vilket ÄskÄdarnas ögonrörelser filmades och personerna fick svara pÄ frÄgor om sina intryck av filmen. Resultaten tyder pÄ att mÀnniskor framför allt blir medvetna om sÄdana intryck som liknar verkligheten, t.ex. karaktÀrers personlighet och beteende, snarare Àn sÄdant som rör filmens form. Dessa fynd diskuteras i ett allmÀnt kognitivt perspektiv och ytterligare empiriska undersökningar föreslÄs för att studera samspelet mellan filmen och ÄskÄdaren.Summary in English:Through their craft, film artists have unique insights into methods of influencing human cognitive processes to achieve desired impact on the spectator.

TjÀnstesektorn Àr den dominerande sektorn pÄ arbetsmarknaden i Sverige. PÄ Ikano Bank som Àr vÄrt fallstudieföretag rÄder problem vid tillvaratagandet av kundsynpunkter. Detta Àr problematiskt eftersom kunder Àr bland det viktigaste för ett tjÀnsteföretag. DÀrmed lyder vÄr problemformulering;Hur kan ett tjÀnsteföretag agera vid insamlande av kundsynpunkter?Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur en process kan gÄ till vid insamlandet av kundsynpunkter samt vid tillvaratagandet av dessa.I denna studie har vi presenterat materialet i fyra olika kategorier för att det ska bli tydligt och lÀtt att följa.

Investeringar i IT-system Àr ett vanligt föremÄl för utvÀrderingar och nyttoanalyser. Olika utgÄngspunkt i utvÀrderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra vÀrdet av en IT-investering. Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i processperspektivet av en utvÀrdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sÄdan fÄr för utvÀrderingens resultat. Dessutom innefattar syftet Àven en jÀmförelse huruvida PENG-modellen uppnÄtt dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger pÄ en intervjustudie vid Sala NÀrsjukhus dÀr sjukhuset medicinavdelning studerats.

Syftet med denna litteraturöversikt var att granska sÀllskapsdjurs inverkan pÄ dementa personer boende pÄ Àldreboende hÀlsa och vÀlbefinnande. MÄnga mÀnniskor har demenssjukdom, ca 140 000 personer i Sverige lever med demens varav ungefÀr hÀlften bor pÄ Àldreboende. Personer med demenssjukdom fÄr ofta kognitiva nedsÀttningar och svÄrighet med att klara dagliga aktiviteter. Redan under 1700-talet började anvÀndningen av sÀllskapsdjur generellt inom vÄrden. Detta har utvecklats genom Ären och idag har ett 20-tal kommuner i Sverige börjat anvÀnda sig av bland annat hundar i vÄrdande syfte inom ÀldrevÄrden.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förstÄelse 15-Äringar har av ekologiska processer samt hur deras förestÀllningar uttrycks vad gÀller akvatiska system. Metoden som anvÀndes var reviderad klinisk intervju som Àr en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förstÄelse i denna studie avseende de ekologiska processer som Àr centrala för alla ekosystem Àr bristfÀllig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. NÀr eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist pÄ forskning som Àr riktad mot investeringsprocesserna i smÄ företag samt vilka aktörer och faktorer som pÄverkar dessa processer. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i smÄ företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan pÄverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier pÄ fyra smÄ företag inom Norrbottens trÀindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds LedstÄngssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att smÄ företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvÀrdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse kring hur processer kring teori U kan anvÀndas för att skapa förutsÀttningar för en lÀrande organisation, som prÀglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie pÄ MEKA projektet i Strömsund kommun dÀr projektets nÀtverksteam intervjuades. MEKA (MÄngfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssÀkra introduktionsprocessen för nyanlÀnda. Detta gjordes för att se pÄ vilket sÀtt de workshopar som genomförts med nÀtverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lÀrande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgÄngsrikt anvÀnt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lÀrande hos nÀtverksteamet.

Rosenlunds sandbankar Àr ett naturskyddsomrÄde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefÀr 30 cm per Är. Platsen tillÄts att Ärligen krympa men inte att anvÀndas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att pÄverka civilisationer i tusentals Är. Examensarbetet syftar i första hand till att Äterintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förÀndras i tid och rum. Med hjÀlp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjÀlp av fÀltstudier tolkas platsens förgÀnglighet i fotografier och i en serie ritningar.DÀrefter föreslÄs ett promenadstrÄk dÀr det direkt gÄr att beskÄda de geologiska processer som omformar platsen.

E-utbildning ligger i tiden. För individen som vill förkovra sig Àr e-utbildningar lÀttillgÀngliga och för företaget som vill hÄlla sin personal uppdaterad Àr de effektiva och relativt resurssnÄla. De Àr tids- och rumsoberoende och kan genomföras i den takt som passar individen. I denna studie har en e-utbildning pÄ ett stort svenskt möbelföretag undersökts. Utbildningen Àr obligatorisk pÄ företaget och utbildningens mÄlgrupp Àr dÀrför vÀldigt omfattande.

Fallstudien "Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populÀr, byggts pÄ och förÀndrats sedan dess utveckling pÄ 70-talet. FrÄn att fokus ursprungligen legat pÄ kostnadsbesparingar med ett upplÀgg dÀr betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det Àr inte lÀngre bara aktiviteter av grundlÀggande och repeterande karaktÀr som lÀggs ut externt, utan Àven mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend dÀr fördelarna med omrÄdet varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram pÄ senare tid dÄ det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som pÄverkar vad som outsourcas eller inte.

Open Innovation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt som innebÀr att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgÄr ifrÄn ett kvalitativt perspektiv dÀr relevanta teorier hÀmtats ifrÄn tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som bestÄr av en omvÀrldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom omrÄdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process Àr viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. UtifrÄn studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika omrÄdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillÀmpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hÀmtas frÄn Open Innovation-processer Àr den viktigaste delen i processen.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i vÄra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivÄer förekommer. Syftet var ocksÄ att besvara frÄgan om ljudmiljön kan ge negativa effekter pÄ elever och lÀrares hÀlsa samt pÄ elevernas kognitiva och perceptuella förmÄgor. Resultaten baserades pÄ 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade pÄ att ljudnivÄerna i de svenska skolorna nÀstan aldrig översteg den lagstadgade grÀnsnivÄn 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivÄer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud frÄn bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkÀllorna.

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.