Detta arbete handlar om de synliga valen som go?rs under repetitionsarbetet med en pja?s. Med synliga val menar jag de val som publiken kommer se, t.ex. hur ska?despelare ro?r sig och hur det ser ut pa? scenen.Fo?r att samla in material har jag gjort tre observationer av en amato?rteatergrupp o?ver en tid av tre veckor.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjÀnstgöringsperioden. Vi anvÀnde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var Äterkommande i intervjuberÀttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pÄverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-Äret Àr en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

I dagens samhÀlle finns det ett stort antal elever som har sprÄksvÄrigheter i matematikÀmnet, vilket pÄverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv nÀr det gÀller sprÄksvÄrigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser Àven hur pedagogerna tar hÀnsyn till elever som har sprÄksvÄrigheter och hur de agerar för att hjÀlpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien Àr uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vÄr utbildning. FrÄgor vi stÀller oss Àr; spelar lÀrarens kunskap om grupprocesser nÄgon roll för ensemblens utveckling? PÄverkar lÀrarens medvetenhet om den egna lÀrarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklÀrares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklÀrare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn pÄ gruppundervisning. MusiklÀrarna vi intervjuat undervisar pÄ kulturskola och musikhögskola.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till förÀldrar med kognitiva svÄrigheter. Vi vill i vÄr studie undersöka hur gruppledarna ser pÄ gruppverksamheten, samt fÄ ökad förstÄelse för hur de ser pÄ sin roll som gruppledare. VÄrt syfte med denna undersökning Àr ocksÄ att försöka belysa hur förÀldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi gjort intervjuer med de tvÄ gruppledarna. Vi har Àven fÄtt ta del av ett utvÀrderingsformulÀr som förÀldrarna fyllt i med hjÀlp av gruppledarna under det utvÀrderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgÄngspunkterna vi haft nÀr vi analyserat vÄrt material Àr KASAM och socialkonstruktionism.

Introduktion/bakgrund: LĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning anvĂ€nds idag som rehabilitering vid lĂ€ndryggssmĂ€rta. Dock finns det en brist pĂ„ kvalitativa studier av hur patienter upplever lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvĂ€rdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad lĂ€ndryggssmĂ€rta upplevde att utföra lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

I dagens konkurrensutsatta marknad Àr det en nödvÀndighet för organisationer att kontinuerligt effektivisera sina affÀrsprocesser med avgörande betydelse för tillvÀxt. Eftersom dessa processer Àr essentiella byggstenar för en organisations framgÄng har systemstöd avseende processmanagement blivit en viktig faktor i strÀvan efter att uppfylla organisationens mÄl och förbÀttra sin konkurrenskraft. Med detta i Ätanke Àr det intressant att studera i vilken grad workflowsystem kan bidra till att förbÀttra organisationers affÀrsprocesser.Mot bakgrund av dessa snabbskiftande marknadsförutsÀttningar kommer studien behandla processrelaterade systemstöd med syftet att undersöka situationen för samtidens workflowbaserade optimeringar och utröna framtida visioner gÀllande automatisk processmanagement. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ kund- och marknadsanalys avseende IT-företaget Medius AB dÀr intervjuer, deltagande observationer och dokumentstudier legat till grund för en abduktiv analys. Företaget Àr en leverantör av processrelaterat IT-stöd och den övergripande affÀrsidén Àr att med hjÀlp av system förenkla och automatisera organisationers skilda processer.Studien visar bland annat att leverantörserbjudanden och definitioner gÀllande processmanagement skiljer sig Ät globalt och nationellt och att det i dagens konkurrensutsatta marknad Àr svÄrt att motivera processer utöver sÄdana som genererar en direkt organisationsnytta.

Sverige rankas Är 2011, enligt United Nations Development Program, som vÀrldens mest jÀmstÀllda land.Mediautgör emellertid en arena som Àr kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebÀr att hennes kropp och utseende Àr allt. I den hÀr uppsatsen anvÀnds en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds lÀsaren av detta material. Materialet som varit föremÄl för analys Àr den svenska versionen av mÄnadsmagasinetCosmopolitan, som sÀger sig tillhandahÄlla en formel för framgÄng i livet för unga tjejer. Diskurser som Àr involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör Àr: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella pa?verkan pa? dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats pa? a?mnet underso?ker fra?mst tekniska och sa?kerhetsma?ssiga detaljer, det a?r da?rfo?r intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att anva?nda makroekonomisk teori ska jag fo?rso?ka klargo?ra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar mÀnskliga processer i konsultbranschen inom affÀrsutveckling. Författaren undersöker hur kontakter med kunder samt relationer inom konsultföretagen pÄverkar arbetsmiljön i konsultbranschen. Syftet med undersökningen Àr att pÄ nytt skapa en bild av konsultyrket och de förhÄllandena som pÄverkar konsulternas vardagliga arbete och arbetsmiljön i branschen. DÀrför baserar sig undersökningen pÄ en Grundad Teori-ansats och byggs upp pÄ en kvalitativ forskningsmetodik. Studien omfattar semi-strukturerade intervjuer med 12 konsulter och 3 projektledare inom olika företag i affÀrsutvecklingsbranschen.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.

I denna uppsats belyses moralutveckling frÄn tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlÀrningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmÀrksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. DÀrefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrÄn vilka man sedan kan stadiebestÀmma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfrÄga behandlar möjligheten att pÄverka elevers moralutveckling och dÀrmed Àven deras etiska handlande. MÄnga forskare har uttryckt sin Äsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen pÄ allvar, och se det som sitt ansvar att hjÀlpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lÀmpliga beslut, samt motivera dessa beslut.