Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.

I studien har en relativt ovanlig intervjumetod, Repertory Grid Technology använts för att ge några blivande fysiklärares syn på god fysikundervisning. Metoden inspirerar till användning i många andra sammanhang. Resultaten visar att god fysikundervisning bland annat uppfattas som krävande för läraren..

Bostadsrättsföreningarnas val mellan K2- och K3-regelverket har fått stor uppmärksamhet i media. Där beskrivs det som att bostadsrättsföreningarna hamnat i kläm på grund av att varken K2- eller K3-regelverket är anpassat för just bostadsrättsföreningar. Bostadsrättsorganisationerna står inför ett stort beslut då dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frågan.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för bostadsrättsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-regelverk till bostadsrättsföreningarna. Förståelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som påverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrättsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

This is an essay about how disabled young people look upon themselves and their handicap. The purpose of the essay was to illustrate how the identy and self-image of young disabled persons is formed during their youth, and also how they experience their handicap during this time in life when you compare yourself with friends and other significant persons.My questions were:1. In what ways is the identity and self-image affected by being handicapped?2. Which experiencies do handicapped young people have when it comes to how other people treats them?3.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

Mentaliseringsförmåga innebär förmågan att ta en annan persons perspektiv, att förstå hur någon annan tänker och känner. Det innebär även att förstå de egna tankarna och reaktionerna relaterat till andra personers tankar och känslor. Det är viktigt med en välfungerande mentaliseringsförmåga för att kunna samverka med andra individer och sin omgivning på ett pragmatiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns flera olika förmågor som kan vara viktiga för mentaliseringsförmågan, i vilken grad de påverkar är dock fortfarande oklart. Syftet med detta arbete var att undersöka mentaliseringsförmågan och dess samvariation med andra kognitiva förmågor hos barn i åldrarna 6-7 år.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrån en etnografisk och kvalitativ ståndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom området har länge präglats av ett kvantitativt förhållningssätt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av två studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhållningssätt för hur forskning kring SA kan bedrivas. Utgångspunkten för detta försök är teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslår studien av mänsklig kognition i ett större sammanhang där hjärna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet från litteraturstudien visar på att det finns stöd för användningen av DC då utifrån dessa teorier uppstår möjligheten till att studera andra aspekter och förhållanden kring SA.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Syftet med denna studie var att studera hur personal på gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjälp av frågeställningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gällande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vår studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frågor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet människor med utvecklingsstörning och deras sexualitet är ett tabubelagt område som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av människans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och därför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

Att leva med cancerrelaterad smärta är en omtumlande upplevelse som präglar livet i många avseenden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser att leva med cancerrelaterad smärta. Litteraturstudien omfattas av femton internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: att kunna uthärda, klara av och njuta av livet men också känna handikapp och hinder: att känna närhet och omsorg av andra människor men också känna sig isolerad: att känna oro över vad smärtlindrande läkemedel gör med kroppen men samtidigt inte kunna leva utan dem och att känna sig uttröttad, ledsen, arg och hjälplös inför konstant och svår smärta. Att känna hopp om ett slut på smärta och lidande men också tänka varför händer detta just mig. Sjukdom som medför smärta gör människan beroende av medicinsk behandling och långvarig sjukhusvistelse ger många upplevelser av svåra påfrestningar för familjeliv och yrkesliv.