Cochleaimplantat (CI) Ă€r ett hörseltekniskt hjĂ€lpmedel som under de senaste 20 Ă„ren givit personer med grav hörselnedsĂ€ttning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De sprĂ„k- och talfĂ€rdigheter som personer med CI tillĂ€gnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprĂ„kliga förmĂ„gor efter ett Ă„rs tid hos barn med CI. De förmĂ„gor som undersöktes var fonologiska fĂ€rdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av lĂ€sning, lĂ€sförstĂ„else samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i Ă„ldrarna 7;8-13;4 Ă„r deltog i studien.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Syftet med arbetet har varit att fÄ en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med Àmnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkÀter dÀr 16 pedagoger pÄ fyra förskolor har deltagit. EnkÀterna har samlats in genom fysiska trÀffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har frÀmst fokus pÄ Àmnet kring barn med koncentrationssvÄrigheter dÀr slutsatsen visar att det Àr viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag Àr medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer pÄ att ta vara pÄ barnens spontana infall med rörelse Àn att ha en bestÀmd dag och aktivitet..

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur smÄ barn samspelar i leken. Malmö högskola: lÀrarutbildningen. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och sprÄkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de smÄ barnen. Uppsatsens frÄgor Àr: - Vad hÀnder i samspelet mellan barnen nÀr de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och sprÄkligt? - Hur ser nÄgra pedagoger pÄ samspel, lek och hur barnen anvÀnder sina kognitiva och sprÄkliga kompetenser i just samspelet i leken? - Vad sÀger pedagogernas beskrivningar om syn pÄ barn och mer specifikt barns samspel? I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

A Quick Test (AQT) FÀrg och Form Àr ett test av snabb automatiserad benÀmning avsett att detektera kognitiva störningar. Det bestÄr av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benÀmnas sÄ snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom frÄn friska kontroller med högre precision Àn det ofta anvÀnda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gÄngen om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter frÄn AQT FÀrg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivÄn av likvorproteiner faststÀlldes för de 374 första patienterna i serien.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrÄn korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. MÀnniskor har kognitiva begrÀnsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporÀra begrÀnsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begrÀnsningarna mÄste mÀnniskor förenkla problem med olika former av heuristiker sÄ att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begrÀnsas. Ekonomiska problem under risk prÀglas allmÀnt av stor komplexitet, dÀrför Àr det ett omrÄde dÀr det Àr förhÄllandevis lÀtt att urskilja olika heuristiker.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmÄga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmÄgor tillsammans förklarar lÀsförstÄelse hos barn i första klass. LÀsförstÄelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i Ärskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmÄl. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i lÀsförstÄelsen hos deltagarna. Slutsatsen Àr dÀrmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar lÀsförstÄelse i Ärskurs ett..