Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre mÀn och tvÄ kvinnor, alla födda pÄ 30-talet utom en man som föddes pÄ 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kÀnnedom om lÀmpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Varje Är drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebÀr stora personliga omstÀllningar och stora kostnader för samhÀllet. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, mÄste ges sÄ snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det Àr av största vikt att ta reda pÄ om patienten har nÄgra differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den hÀr studien undersöker hur strokekedjan gÄr till och vilka faktorer som pÄverkar beslutsfattandet. Studien Àr baserad pÄ etnografiska fÀltstudier pÄ fyra svenska sjukhus och materialet Àr analyserat med metoder frÄn sammansatta kognitiva system och mÄlorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor pÄ de olika sjukhusen Àr processerna desamma och direkt kommunikation Àr mest framgÄngsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren Àr viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, stÀndigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

Även om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?Ă„tta-till-fem-arbete? arbetar nĂ€rmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete Ă€r s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna pĂ„verka mĂ€nniskors hĂ€lsa och leverne pĂ„ flera olika sĂ€tt (Axelsson, 2005). Vidare framhĂ„lls idag alltmer vikten av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete pĂ„ arbetsplatserna runt om i Sverige, dĂ€r en av de Ă„tgĂ€rder som betonas Ă€r att frĂ€mja goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhĂ€lsoinstitut, 2004).För att ta reda pĂ„ vad skiftarbetande poliser upplever pĂ„verkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisomrĂ„de 1 i VĂ€stra Götaland.

NÄgra psykologiforskare pÄ UmeÄ Universitet behövde ett spelliknande program som kunde anvÀndas vid vetenskapliga tester av anvÀndarnas kognitiva funktioner samt trÀna upp dessa funktioner, Deras grundidé var ett kÀrnprogram med ett flertal olika tester som kunde tas bort och lÀggas till efter behov. De valde ut ett redan existerande ?spel? och bad mig skapa tvÄ nya versioner av detta ?spel?, en nÀstan exakt kopia och en 3D version med rörliga primitiver. MÄlet med detta arbete var att skapa programmet inom 8 veckor..

Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesÀrskolans individuella program. Studien avser Àven att undersöka vilka diskurser som framtrÀder dÄ samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SÀljö (2005) menar att lÀrande Àr en aspekt av all mÀnsklig verksamhet och betonar sprÄkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillÄtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av SÀljö och var inledningsvis en inspirationskÀlla för studien.Metod: Studien, som Àr en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med studien Àr att beskriva svÄrigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som anvÀnds för att hantera svÄrigheterna. AnvÀnd metod Àr en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi pÄverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svÄrigheter samt sömnsvÄrigheter vilket starkt pÄverkar förmÄga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig sjÀlv och hushÄll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svÄrigheterna pÄverkar förmÄgan att anstrÀnga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svÄrigheterna bestÄr av minnes- och koncentrationssvÄrigheter samt försÀmrad kommunikations- och reaktionsförmÄga.

Med ökad Älder försÀmras kognitiva funktioner, nÄgot som dock inte pÄverkar  Àldres vardag och visar sig sÀllan utanför laboratoriemiljöer; Àldre antas kompensera sina försÀmrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större anvÀndning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar pÄ att mÀnniskor anvÀnder sig av specifika ytor för att underlÀtta bÄde framtida och pÄgÄende aktiviteter genom att rutinmÀssigt lagra information pÄ dem. Ytan i sig pÄminner mÀnniskan om vÀsentliga aktiviteter eller information med hjÀlp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt pÄ ytan. Vilka informationsytor finns och hur Àldre förbereder sig innan de tar sig hemifrÄn Àr idag okÀnt. MÄlet med denna studie var dÀrför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor Àr och hur de anvÀnds i hemmet i samband med att Àldre förbereder sig för att ta sig hemifrÄn.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.