Sökresultat:
1212 Uppsatser om Kognitiva förutsättningar - Sida 9 av 81
Hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter stroke : Arbetsterapeuters perspektiv
Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsĂ€ttningar efter stroke. Stroke Ă€r en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till mĂ„nga olika funktionsnedsĂ€ttningar som pĂ„verkar mĂ€nniskans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt Ă€ldre vilket innebĂ€r att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vĂ„rdtider pĂ„ sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinĂ€rt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har anvĂ€nts dĂ€r datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Ărebro.
St?det p? eftermiddagen
Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar:
-
Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet?
-
Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare?
Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.
Att behÄlla kontrollen : En kvalitativ studie av hur en driftcentral pÄverkas vid störningssituationer
Elektricitet Àr mycket centralt i dagens samhÀlle och mÄnga av samhÀllets funktioner Àr beroende av en fungerande eldrift. I och med detta Àr det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnÀtsföretag har förmÄgan att behÄlla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen Àr nÄgonting som inte intrÀffar speciellt ofta, men nÀr det vÀl hÀnder drabbas driftcentralen hÄrt.Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen pÄ Utsikt NÀt, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som pÄverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmÄga att bibehÄlla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förstÄelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift.
Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r
Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och
sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som
avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn
och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och
informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.
Aritmetikdopning rÀcker det? : En studie utförd i Ärskurserna 2 och 3
 Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmÄgor och förkunskaper samt om det Àr andra faktorer som pÄverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som anvÀndes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en pÄverkan pÄ elevernas lösningsfrekvens dÀr de uppgifter som krÀvde lÀgst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förstÄelse för att elevernas lÀsförmÄga, aritmetiska kunskapsnivÄ, begreppsförstÄelse och kognitiva förmÄga pÄverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. LÀrarnas uppfattning om att de behöver modellera hÄllbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bÀsta möjligheterna att lösa textuppgifter överensstÀmmer med forskningen.
Den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen - Regleringskonflikter mellan aktiebolagsr?tten och aktie?garavtal
Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.
Centrala faktorer vid affÀrsmodellering: Serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer
Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.
Personlighetsegenskaper och kognitiva förmÄgor : En korrelationsstudie
Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ă
ngestbenĂ€genhet, Psykisk Ă
ngestbenÀgenhet, StresskÀnslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ÄngestbenÀgenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.
ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA
Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig
i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada
har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga
befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har
?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation
Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.
ACTA : UtvÀrdering av tabell över kognitiva krav (CDT)
För att utvÀrdera en metod för tillÀmpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anstÀllda pÄ Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA Àr en metod som kan anvÀndas i tillÀmpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvÀrdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket Àr tabeller över kognitiva krav sammanstÀllda av datamÀngden insamlad i intervjuerna. UtvÀrderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanstÀlla en CDT med högt innehÄll av kognitiva poster.
Lek i skolan - Fantasi eller verklighet / Playtime in school - Imagine or for real
Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas instÀllning till lek i skolans lÀgre Ärskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna anvÀnder leken i sitt dagliga arbete.
Metodern Àr en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna.
Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att samtliga pedagoger Àr positit instÀllda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
MÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar : en metodstudie i teori och praktik
Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.