Sökresultat:
928 Uppsatser om Kognitiva förmćgor - Sida 28 av 62
LÀra sig att lÀsa pÄ ett syntetiskt eller analytiskt sÀtt? En studie om lÀsinlÀrningens olika förhÄllningssÀtt
Detta arbete inriktar sig mot de förhÄllningssÀtt inom lÀsning som finns idag. Det finns tvÄ lÀger inom detta vilka Àr det syntetiska och det analytiska förhÄllningssÀttet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet Àr att titta nÀrmare pÄ dessa tvÄ för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de bÄda stÄr för. Arbetets upplÀgg Àr att ge en beskrivande del av vad förhÄllningssÀtten stÄr för och sedan anvÀnda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hÄllbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete Àr att de bÄda förhÄllningssÀtten Àr mycket olika i sina pÄstÄenden om hur lÀsning ska uppnÄs och barns vidare utveckling inom detta omrÄde.
Alexitymi och psykiatriska symtombilder
ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestÄende av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. SjÀlvskattningsformulÀren Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - SjÀlvskattning (KABOSS-S) anvÀndes för att mÀta alexityma symtom, respektive depressivitet, Ängest, tvÄng och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom Àven graden av symtom inom övriga variabler.
Subguppering av patienter med Lindrog Kognitiv Störning och dess betydelse för framtida utveckling av demens
Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.
BÀrbara elektroniska tekniksstöd som kompensatorisk ÄtgÀrd för vuxna personer med förvÀrvad hjÀrnskada: en litteraturöversikt
Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bÀrbara elektroniska teknikstöds anvÀndning som kompensatorisk ÄtgÀrd för vuxna personer med förvÀrvad hjÀrnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehÄllsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter Är 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: anvÀndningsomrÄden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för anvÀndande och individuella förutsÀttningar för anvÀndande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.
Upplevelser hos nÀrstÄende till patienter med hjÀrntumör
Cancerbeskedet har förödande effekt för den nÀrstÄende likvÀl som för patienten. Det uppstÄr oftast negativa kÀnslor som hjÀlplöshet, maktlöshet, Ängest, oro, ilska och förlust av kontroll hos nÀrstÄende. Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av att leva med patienter med hjÀrntumör. Metod Àr en litteraturstudie som baserar sig pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatvisar att nÀrstÄende till hjÀrntumör patienter befinner sig i en mycket utsatt situation dÀr de ofta saknar tillrÀckligt med stöd kanske framförallt frÄn hÀlso- och sjukvÄrden men Àven frÄn familj och vÀnner.
Samband mellan kondition och korttidsminne hos gymnasielever
Syftet med denna empiriska studie var att se om det fanns nÄgot samband mellan kondition (VO2max) och korttidsminne hos gymnasieelever. Totalt 58 elever, 24 pojkar och 34 flickor, i Äldern 16-18 Är deltog i studien. Studien innehöll tre tester. Den fysiska aktivitetsgraden (kondition/VO2max) uppmÀttes genom en variant av Coopers löptest. Korttidsminnet testades pÄ tvÄ sÀtt.
Nya tider, Nya vÀrldar, Nya tankar
FörÀndringar av strategi kan ocksÄ leda till ett behov av förÀndring av personalen, i termer av förÀndrat beteende. Detta Àr en av de utgÄngspunkter som denna undersökning tar. En annan utgÄngspunkt Àr den kognitiva vetenskapens forskning kring mÀnniskans motiv bakom hennes handlande, samt svÄrigheter med att bryta invanda mönster. Detta tillsammans med företagsledningens önskan om konstant kompetensutveckling av personalen har resulterat i en undersökning som söker svar pÄ huruvida det Àr möjligt att genom incitament förÀndra organisationer och dess medlemmars beteende pÄ ett effektivt sÀtt. Argyris och Schöns teori kring ?double loop learning? kopplas samman med klassiska motivationsteorier, och baserat pÄ kvalitativ datainsamling pÄ tvÄ fallföretag undersöks huruvida denna koppling stÄr att finna i praktiken.
Vidareutveckling av GLB-testet: kognitiva och emotionella faktorer
Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet Àr ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mÀter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer dÀr störning uppstÄr.
Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för barn i Äldern 5-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. : En litteraturöversikt
Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i Äldern 5-12 Är, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapslÀget inom Àmnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgÀngliga vid universitetsbiblioteket vid LuleÄ Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig frÀmst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stÀrka kognitiva svÄrigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel pÄ typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.
Psykologiska konsekvenser hos kvinnor som genomgÄtt en Gastric bypass-operation
Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Ă
tta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vÀn/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stÄ ut frÄn massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjÀlvbild/förÀndrad sjÀlvbild.
Erfarenheter av yrkesarbete hos personer med Multipel skleros
Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svÄrigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) dÀr arbetet Àr en betydande del av det. De funktionsnedsÀttningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan pÄ personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsÄg att beskriva hur personer som Àr diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i Äldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i tvÄ huvudkategorier; ?Den egna förmÄgan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlÀtta i arbetet?.
Riskfaktorer vid hjÀrtinfarkt : ur ett genusperspektiv
Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.
Amning, stöd och information
Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.
Arbetsterapeutiska interventioner och effekter inom arbetsrehabilitering: En litteraturöversikt
Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrÄn faststÀllda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering anvÀnder sig av interventioner för att underlÀtta arbetsÄtergÄng.
InnergÄrden : FörbÀttrat utomhusflöde pÄ Àldreboende genom tillÀmpad Informationsdesign
I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.