Sökresultat:
1083 Uppsatser om Kognitiva begränsningar - Sida 6 av 73
Centrala faktorer vid affÀrsmodellering: Serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer
Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.
Personlighetsegenskaper och kognitiva förmÄgor : En korrelationsstudie
Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ă
ngestbenĂ€genhet, Psykisk Ă
ngestbenÀgenhet, StresskÀnslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ÄngestbenÀgenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.
Sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden : En litteratur?versikt
Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.
ACTA : UtvÀrdering av tabell över kognitiva krav (CDT)
För att utvÀrdera en metod för tillÀmpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anstÀllda pÄ Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA Àr en metod som kan anvÀndas i tillÀmpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvÀrdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket Àr tabeller över kognitiva krav sammanstÀllda av datamÀngden insamlad i intervjuerna. UtvÀrderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanstÀlla en CDT med högt innehÄll av kognitiva poster.
Lek i skolan - Fantasi eller verklighet / Playtime in school - Imagine or for real
Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas instÀllning till lek i skolans lÀgre Ärskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna anvÀnder leken i sitt dagliga arbete.
Metodern Àr en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna.
Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att samtliga pedagoger Àr positit instÀllda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..
MÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar : en metodstudie i teori och praktik
Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.
Följsamhet till studieupplÀgget för ett individuellt skrÀddarsytt munhÀlsoprogram baserat pÄ kognitiva beteendestrategier. : Följsamhet till studieupplÀgget för ett individuellt skrÀddarsytt munhÀlsoprogram baserat pÄ kognitiva beteendestrategier.En beskr
Tidigare forskning inom odontologi har baserats pÄ biomedicinska teorier dÀr man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror pÄ beteendet Àr det av intresse att fokusera forskning baserad pÄ beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvÄrden Àr otillrÀckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhÀlsoprogram med en individuell skrÀddarsydd behandling utgÄende frÄn kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgÀngliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall pÄ fyra filmer, tre hade för dÄlig ljudkvalitet och en stÀmde inte in med den information som stod pÄ fodralet.
Arbetsterapeutiska instrument för bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke
Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svÄrigheterna som följer Àr sÄvÀl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete Àr att bedöma de kognitiva funktionsnedsÀttningarna. Det Àr av vikt att de instrument som anvÀnds vid bedömning Àr utvÀrderade för patientgruppen och har bevisats lÀmpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvÀrderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke, frÄn Är 2009 och framÄt. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier lÄg till grund för resultatet.
En skola för alla - det Àr lite tulipanaros
Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.
Intuitiva anvÀndargrÀnssnitt - försök till en förankring av begreppet
Med en ansats i kognitiva teorier om de omedvetna processer som kan ligga bakom fenomenet intuition undersöks i denna kvalitativa studie begreppet ?intuitiva anvÀndargrÀnssnitt? pÄ djupet. En teorisyntes om vad intuition Àr och hur det fungerar presenteras. I en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer frÄgas interaktionsdesigners om deras definition av begreppet intuitiva anvÀndargrÀnssnitt. Resultaten frÄn undersökningen stÀlls dÀrefter i relation till det teoretiska materialet.
Fr?n utbildning till praktik. Hur processledare ?vers?tter kunskap fr?n utbildning till sin egen praktik?
Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan.
Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.
Hur kundfokus p?verkar utformningen av kontrollsystem
Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt
motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan
p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots
detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att
unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar
organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.
HÀlsovariationens betydelse för mÀnnens bÀttre prestation i verbalt flöde och visuospatial förmÄga
Könsskillnader i kognitiva förmÄgor antas vanligtvis bero pÄ en kombination av evolutionÀra, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nÀmligen betydelsen av ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hÀlsans betydelse för könsskillnader i prestation pÄ test av verbalt flöde och visuospatial förmÄga, tvÄ kognitiva funktioner dÀr forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 Är deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm.
Nationell kartlÀggning av de appar och övriga hjÀlpmedel som rekommenderas till brukare med kognitiva svÄrigheter
Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).
Utveckling av taluppfattning i Ärskurs 1-2 : en lÀromedelsanalys
Taluppfattning Àr grundlÀggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera tvÄ olika lÀromedel i matematik för Ärskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de bÄda lÀromedlen samt vilka kognitiva nivÄer (grundat pÄ Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade Àven för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade lÀromedlen. En del av vÄrt syfte var Àven att jÀmföra dessa tvÄ för att ta reda pÄ om det förekommer skillnader/likheter lÀromedlen emellan.