The aim with this paper is to investigate how the Social Democratic Party (SAP) deals with the question of economic migrants, or more specifically how the problem is represented by the Social Democratic Party, and how this representation has developed over time. The SAP's theory became recently contested by a competing theory that was caused by the predicted future demographic development in Sweden, combined with the EU's eastern expansion. The first factor contributed to the re-write of the theory, to a theory that saw economic migrants as a solution instead of a problem, in direct contrast to SAP's theory. The second factor was a direct threat to SAP's labour immigration policy. This leads to my second question, how did SAP respond to this pressure?The answers to these questions are achieved by using discourse analysis by applying a problem oriented theory on empirical material, constituting propositions, articles in mass media and parliamentary debates.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska problem på en akutvårdsavdelning i södra Sverige. Tidigare forskning finns om sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med psykiatriska problem, men kunskapen om sjuksköterskans faktiska upplevelse av att vårda denna patientgrupp är mindre studerad. I studien är det sjuksköterskans egen definition av vad som är ett psykiatriskt problem som ligger till grund för resultatet. Sex intervjuer har genomförts och transkriberats ordagrant. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).

Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna på socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning.För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare.

Hur vi knyter an till andra människor i våra relationer samt nära relationer handlar anknytningsteorin om. Vår anknytning är en medfödd, mänsklig förmåga som genom evolutionen hjälpt oss att överleva. När samhället har genomgått stora förändringar uppstår nya prövningar för vårt biologiska arv. Om anknytningen av olika skäl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt så kan individen få en otrygg anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivå av ångest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mäta fysiologisk respons på ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jämföra detta med individens vuxna anknytningsmönster, som klassificeras med mätinstrumentet ASQ.

Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen närtekniska hjälpmedel, som miniräknare och datorer, kan utföra många beräkningar.Undersökningens syfte är att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som påverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svårt för. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola I Halmstad där atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingående redogjorde för hur de tänkte och gick tillväga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn på problemlösning, modeller för hur problemlösning går till och faktorer elever besitter som påverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjälp av dessa modeller och påverkansfaktorer analyserat elevernalösningar enligt en modell bestående av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften.

Att drabbas av demens är idag den vanligaste sjukdomen bland äldre och innebär en fortskridande och permanent nedbrytning av hjärnans funktioner. Demens är en sjukdom som innefattar många kognitiva brister där minnesnedsättning är den allra vanligaste. En konsekvens av demens är även att det påverkar personens förmåga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivå. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvårdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som användes var systematisk litteraturstudie.

Fullskalesimulering har under det senaste decenniet blivit ett vanligt inslag i sjuksköterskeutbildningar. Syftet med denna litteraturstudie var att med utgångspunkt från Blooms taxonomi beskriva erfarenheten av att använda fullskalesimulering som inlärningsmetod för sjuksköterskestudenter. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Tre databaser användes för att finna aktuell forskning. Arton artiklar ingick i analysen som utgick ifrån tre områden i Blooms taxonomi, det kognitiva, affektiva och psykomotoriska.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

GAD är en vanligt förekommande psykiatrisk åkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nå fler ur denna patientgrupp är stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den åtta veckor långa kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle få lika god effekt. Utfallsmåtten var åtta självskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hälsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en väntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbättringar för båda de aktiva behandlingarna vid eftermätning samt vid 3-månadersuppföljning.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.