Bristande information angÄende lÀkemedelshantering kan vara en orsak till att patienter lÀggs in pÄ sjukhus med lÀkemedelsrelaterade problem. En vÀlinformerad och kunnig patient minskar risken för fel i lÀkemedelshanteringen. Patientinformation bör ses som en viktig del i patientens omvÄrdnad. Syftet med studien Àr att belysa betydelsen av sjuksköterskans roll i informationen till patienten för att fÄ en sÀker lÀkemedelshantering. Metoden utgörs av litteraturstudier och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och ELIN under perioden september och oktober 2007.

Bakgrund: Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som leder till att livet pÄ ett eller annat sÀtt troligtvis kommer att förÀndras. I Sverige lider 12000 svenskar av multipel skleros (MS), tvÄ tredjedelar av dessa Àr kvinnor. MS Àr en livslÄng och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta pÄverkar livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie som baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar.

BAKGRUND: Schizofreni Àr en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebÀr ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom sÄ som hallucinationer, förvrÀngd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebÀr detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lÀgre Àn genomsnittspopulationen.SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som pÄverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvÄrden.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stÀmde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémÀssigt och genomgick en strukturerad analys.RESULTAT: De identifierade faktorer som pÄverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmÄgan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hÀlsa, stöd frÄn vÄrden och livsglÀdje och optimism.

This qualitative study is about the differences and similarities between the organization Friends and schools? methods to prevent bullying. Aggression, bullying and discomfort in schools result in that many students do not dare to go to school because of their fear that they might get attacked and become systematically bullied. Bullying is a universal and persistent problem. In this study the reader will receive a better understanding and get an insight into the problems that teachers and students experience and struggle with every day in dealing with bullying in schools.

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens Ă€r en vanlig och svĂ„rbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjĂ€rnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmĂ€rgsvĂ€tskan. Sambanden mellan de degenerativa förĂ€ndringarna och kognitionen Ă€r komplexa.

Den hÀr studien utfördes pÄ uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvÄrden. Uppdraget gick ut pÄ att ta reda pÄ vilka behov, med avseende pÄ informationshantering, ett IT-stöd för sjukvÄrdspersonal som gör hembesök mÄste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ÀndamÄl Àr sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien Àr distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

VÀrphönor lever ofta i trÄnga burar och det tas lite hÀnsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmÄgor kan ge oss kunskap om nÀr deras vÀlfÀrd kan vara hotad. TvÄ experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna frÄn sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lÀra sig att springa i en gÄng till en mÄlbox med strö som fanns bakom hörnet.

Bakgrund: Ordinationer med dosering som innebÀr att tabletter skall delas förekommer pÄ 10 % av alla recept i Sverige. Ordinationer med delade tabletter kan upplevas som ett problem hos patienten. Detta kan leda att följsamheten till sin medicinering pÄverkas negativt. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur apotekskunder upplever sin medicinering med delade tabletter.Metod: Intervjustudie med apotekskunder, >18 Är, som har en ordination med en dosering som innebÀr att tabletterna behöver delas.Resultat: Av 412 inkluderade apotekskunder uppgav 30 % av studiepopulationen att de upplevde problem med delningen av tabletterna. Vanliga problem var att tabletterna var för hÄrda och svÄra att dela, att det blir olika stora delar, att tabletterna gÄr sönder/bli smulor/smÄdelar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan pĂ„verka anvĂ€ndarens problemlösningsförmĂ„ga. Ämnet Ă€r nĂ€stintill outforskat, sĂ„ musikstudier frĂ„n Ă€mnesomrĂ„den som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. DĂ€r framkom att bland annat tempo och ljudklang Ă€r avgörande för hur ett musikstycke skall pĂ„verka anvĂ€ndarens kognitiva processer. För att ta reda pĂ„ om musik pĂ„verkar problemlösningsförmĂ„gan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb dĂ€r försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

Titel: Fostran som pedagogiskt projekt. Bilden av ?problembarnet? i statens offentliga utredningar. (The bringing up of pupils as an educational project. The image of ?the problem child? in governmental committees).   This study focuses on the image of the problem child as it appears in two texts (from the 1940s and 1970s) of governmental committees on Public Health (SOU) and the new school law (Ds 2009:25, will be implemented in July 2011).

I den interpersonella teorin menar man att varje mĂ€nniskas framtrĂ€dande relationserfarenheter finns representerade i nĂ„got som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohĂ€lsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bĂ€ttre kognitiv förmĂ„ga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket pĂ„ sikt underlĂ€ttar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av tvĂ„ instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler sĂ„g ut före och efter behandlingstiden.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan pĂ„verka motivation pĂ„ en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen bestĂ„r av tvĂ„ filialer, benĂ€mnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgrĂ€nsades till att enbart bestĂ„ av ersĂ€ttning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemomrĂ„den av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgrĂ€nsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades pĂ„ hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfrĂ„ga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra pĂ„ filial A och fem pĂ„ filial B. Resultatet visar att problemomrĂ„dena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemomrĂ„dena ersĂ€ttning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

The share of problem gamblers increased for men between 18-24 years old during the period 1999-2009, while the share were steady or decreased for other classes of population. This study examines the relation between this development of problem gambling and the Swedish gambling market. The factors that are studied are the functioning of the market with a focus on the new Internet market for gambling, the games and the underlying risk factors in those, the marketing and other factors outside the gambling market. First a large literature review was made to map the development as detailed as possible. After that a qualitative analysis of the content in television commercials was done to see if they were made for the problem group.

I denna studie analyseras Göteborgs kommuns miljödiplomeringsmodell, dess tillÀmpning,problem och möjligheter. Syftet var att studera vad företag och revisorer accentuerar pÄ, vilka problem och brister som förekommer samt hur miljöprestanda och miljökommunikation uppfattas i certifierade respektive diplomerade företag. Ett annat syfte var att studera vilka orsakerna Àr bakom att en del diplomerade företag hoppar av sitt diplom och andra avvaktar med att diplomera verksamheten..