Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus Àr en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att Àta ?rÀtt? kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförÀndringar.Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförÀndringar.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: MÄnga med typ-2 diabetes kÀnde sig utanför och upplevde kÀnslor av frustration, ilska, stress och oro. KosthÄllningen upplevdes som svÄr pÄ grund av att kostrekommendationerna var otydliga och stÀndigt förÀndrades, dock ansÄgs motion vara till hjÀlp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bÀst ur sjukdomssynpunkt, sina begÀr och frestelser.

Kognitiv coaching hjÀlper individer att utveckla positiva tankar, kÀnslor och beteenden. Kognitiv coaching kan anvÀndas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning Àr att se hur kognitiv coaching kan framgÄngsrikt anvÀnds som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande pÄ gamla och negativa tankar, kÀnslor och beteendescheman.VÄrt arbete har en kvalitativ karaktÀr och hermeneutiken har anvÀnts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrÄn redan befintlig fakta. Avsikten med vÄr empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillÀmpas av individen.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande förÀldrars upplevelser av projektet ?Aktiv FörÀlder?. Studiens frÄgestÀllning var: Hur upplever deltagande förÀldrar i projektet ?Aktiv FörÀlder? dess innehÄll och mening? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr intervjuer genomfördes med fem deltagande förÀldrar och projektledaren. Gemensamt för förÀldrarna var upplevelsen av att nÀtverket kring dem hade pÄverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för förÀldrarna.

AbstractRoos, Fredrica: En kamp pÄ liv och död. LivsÄskÄdningen i Mahlers UppstÄndelsesymfoni. C-uppsats i musikvetenskap, 60 hp. Uppsala 2012.Syftet med denna uppsats Àr att analysera livsÄskÄdningen i Mahlers UppstÄndelsesymfoni, d.v.s. hur existentiella frÄgestÀllningar om livet, döden och religionen kommer till uttryck i musiken, samt att utifrÄn detta hÀrleda verket till Mahlers personlighet och religionsuppfattning.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Att kunna mÀta ordförstÄelse Àr viktigt bÄde inom forskning och kliniska sammanhang. Föreliggande uppsats har tre syften. Det första syftet Àr att studera de psykometriska egenskaperna hos tvÄ nyutprovade parallella test för ordförstÄelse, Ordprovet A och B, hos Àldre vuxna. Uppsatsens andra syfte Àr att undersöka Äldersskillnader i ordförstÄelse. Det tredje syftet Àr att undersöka om sambandet mellan kognitiva förmÄgor ökar som funktion av ökad Älder.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Mitt arbete handlar om kÀnslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsÄngest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation pÄ scen.Temat pÄ mitt arbete Àr ett resultat av min vilja att prestera friare och fÄ bort de destruktiva tankar som har följt mig frÄn början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bÀttre mentalt förberedd till att bli bra musiker pÄ scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mÄl med detta arbete Àr att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i sÄ stor utstrÀckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad pÄ alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen.

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.

SamhÀllets digitalisering innebÀr stora möjligheter till spridning och Äterbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken Äterfinns en stor grupp Àldre, nÄgot som pÄverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang ÀrÀldres möjligheter att Äka kollektivt och pÄ egen hand planera och genomföra resor, nÄgot somförutsÀtter en god tillgÄng till och förstÄelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser hÀr att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker nÀrkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig pÄ en situerad ansats tillmÀnniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebÀr att tÀnkandet baserar sig pÄmultimodala konceptuella erfarenheter.

I Sverige överlever cirka 300 personer/Är hjÀrtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat pÄ kognitiva funktioner och livskvalité. MÄnga överlevare rapporterar mindre kognitiva inskrÀnkningar och förÀndringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer Àr sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts pÄ personer med hjÀrtsvikt och deras sexualitet som visar att den pÄverkas negativt.

LÀnge har den medicinska diskursen dominerat med nÀrmast ensamrÀtt att förstÄ och förklara ?avvikande? beteenden och det förhÄllande till kroppen som av dessa följer. Antingen har Àtstörningar förklarats med hÀnvisning till individens biologiska förutsÀttningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhÀllsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta nÄgot som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. NÀmligen att man kan nÀrma sig en förstÄelse för anorexi genom att betrakta sjÀlva tillstÄndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt prÀglat av nÀrhet och avstÄnd.

Gamereactor beskriver sig pÄ sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vad som fÄr möjlighet att synas pÄ hemsidan och pÄ vilka villkor det fÄr ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien bestÄr av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som bÄda har för avsikt att belysa omrÄden med anknytning till genusvetenskapliga ÀmnesomrÄden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en mÄnad och jag visar dÀr, med utgÄngspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snÀv bild av spelkulturen, dÀr mÄlgruppen Àr en ung, vit, teknikintresserad grupp mÀn. DÀremot framtrÀder ocksÄ en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner bÄde för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framtrÀder i textmaterialet, och jag menar hÀr att Gamereactors textproduktion kan förstÄs som en diskursordning dÀr en samling diskurser kring olika genrer kÀmpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmÀssig substans? i olika spel.

I och med det enorma anvÀndningsomrÄdet av datorsystem i dagens samhÀlle finns mÄnga typer av anvÀndare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare fÄ referenser och guidning för att skapa anvÀndbara applikationer frÄn början. PÄ sÄ vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. FrÄn och med puberteten dÄ mÀnniskan kan anses vara vuxen Àndras förmÄga till andrasprÄksinlÀrning, trots detta finns det mÀnniskor som lÀr sig andrasprÄk i vuxen Älder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror pÄ mÄste anvÀndas i designen av en andrasprÄksinlÀrningsapplikation för att tillgodose mÀnniskans kognitiva förmÄgor.