Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmÄga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmÄgor tillsammans förklarar lÀsförstÄelse hos barn i första klass. LÀsförstÄelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i Ärskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmÄl. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i lÀsförstÄelsen hos deltagarna. Slutsatsen Àr dÀrmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar lÀsförstÄelse i Ärskurs ett..

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

SYFTE: Syftet Àr att belysa patienternas upplevelse av lÀkemedelsfri smÀrtlindring med stöd av grindteorin.DESIGN: LitteraturstudieBAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever lÀkemedelsfri smÀrtbehandling baserad pÄ grindteorin, kan göra det lÀttare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om anvÀndande av dessa metoder.URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier pÄ vuxna publicerade mellan Ären 2000-2012.METOD: Databassökningar och manuella sökningarRESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smÀrtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt pÄ smÀrta. De gav Àven patienterna lindring vad avser oro och rÀdsla. NÄgra av studierna tar Àven upp att patienterna fick en kÀnsla av att sjÀlv kunna pÄverka smÀrtan. Metoderna som anvÀndes var sÄvÀl hudstimulerande, som kognitiva.SLUTSATS: SmÀrtlindring baserad pÄ grindteorin, sÄvÀl hudstimulering som kognitiva metoder, Àr nÄgot som sjuksköterskan bör ha kunskap om och anvÀnda för att lindra smÀrta och oro/rÀdsla. Metoderna Àr Àven ett sÀtt att lÄta patienten kÀnna sig delaktig, dÄ speciellt de kognitiva metoderna..

Att bli frisk frÄn Anorexia Nervosa innebÀr en lÄng och hÄrd kamp mot sjukdomen. MÄnga kvinnor beskriver hur de upplever en sÀrskild vÀndpunkt dÄ tillfrisknandet börjar. Syftet med studien Àr att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet frÄn Anorexia Nervosa i Sverige. FrÄgor som studien stÀller Àr om vÀndningen kommer nÀr kvinnorna Àr under vÄrd och vilka faktorer som pÄverkar tillfrisknandet.För att fÄ fram kvinnors upplevelser anvÀndes en kvalitativ ansats. För att samla in data lÀstes sex olika sjÀlvbiografier som var skrivna i Sverige pÄ svenska.

Syftet med denna rapport Àr att belysa den kognitiva intervjumetodikens fördelar och dess tillÀmpning i samband med polisiÀra förhörssituationer. Dessutom visa pÄ hur man kan utveckla sina kunskaper i detta spÀnnande Àmne. I arbetet med rapporten har i första hand böcker men Àven tidningsartiklar, en dokumentÀrfilm samt en intervju legat till grund för innehÄllet. Genom Ärens lopp har polisiÀra förhörsmetoder varierat till bÄde utformning, kvalité och framgÄng. VÄld, tortyr och isolering har varit vanliga inslag som förr i tiden anvÀndes för att framtvinga ett erkÀnnande.

En tiondel av Sveriges befolkning Àr drabbade av tinnitus sÄ chansen Àr stor att svenska sjuksköterskor trÀffar pÄ individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmÀnsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med tvÄ specifika frÄgestÀllningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, Ängest, kognitiva besvÀr och sömnbesvÀr. Den andra frÄgestÀllningen handlade om pÄ vilket sÀtt som kognitiv beteendeterapi har effekt pÄ tinnitusrelaterade besvÀr. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) anvÀndes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handlÀggares bedömningar och beslutsfattande av hjÀlpinsatser till personer med förvÀrvade hjÀrnskador. Uppsatsen bygger pÄ fokusgruppssamtal med LSS-handlÀggare och LASS-handlÀggare kring tvÄ vinjetter. Tolkningsarbetet Àr baserat pÄ idéer hÀmtade frÄn Grounded theory. Studiens syfte Àr att utforska hur LASS- handlÀggare vid försÀkringskassor och LSS-handlÀggare i kommuner gÄr till vÀga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjÀrnskador. Analysen tyder pÄ att bedömningsprocessen och beslutsfattandet prÀglas av osÀkerhet och att handlÀggarna frÀmst Àr upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i lÀkarintyg eller andra utlÄtanden.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. En av de vanligare grupperna Àr personer, som av olika skÀl drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar bl.a. med hjÀlp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) Àr ett av de mest anvÀnda.

Uppsatsen behandlar de traditionella flygbolagens kamp för överlevnad pÄ en kraftigt konkurrensutsatt marknad. En kombination av avregleringen av flygmarknaden och en förÀndring i konsumenternas beteende har resulterat i att de traditionella flygbolagen fÄr allt svÄrare att stÄ sig i konkurrensen mot lÄgprisflygbolagen. Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera de traditionella flygbolagens förÀndringsprocess för att överleva den förÀndrade konkurrenssituationen. Undersökningen har visat att den kanske viktigaste faktorn för de traditionella flygbolagens överlevnad Àr att de lyckas pressa ned priserna till samma nivÄ som sina konkurrenter och bli av med de höga kostnader en stor organisation innebÀr. Lösningen blir dÀrför en mindre, mer flexibel organisation med lÀgre kostnader och snabbare anpassning efter marknadens förÀndring.

Depression Àr en vida utbredd sjukdom. Kognitiv trÀning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lÀttillgÀnglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder pÄ att kognitivtrÀning har effekt pÄ depression och kognitiva nedsÀttningar. Dennastudie Àmnade undersöka om trÀning hemma skulle leda tillförbÀttringar av depression, och om dessa berodde pÄ trÀningen i sig.Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde trÀning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermÀtningar, och kontroll genompseudointervention.

 Internet har utvecklats till att bli den enskilt största kÀllan för information och tjÀnster frÄn myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sÀllan med anvÀndbarhet i fokus. Detta innebÀr en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjÀnster försvÄras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras pÄ Àldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet pÄ grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör ÄtgÀrdas.Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera anvÀndarvÀnliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger nÄgon garanti för att webbsidor blir mer anvÀndarvÀnliga.Uppsatsen avslutas med nÄgra rekommendationer för att skapa mera anvÀndarvÀnliga webbsidor. .

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt dÄ det gÀller nÄgon form av stressrelaterad ohÀlsa. I forskning och offentlig debatt Àr ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fÄtt en stressrelaterad diagnos sjÀlva ser pÄ orsakerna till sin ohÀlsa och till att de fÄtt denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gÄ till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrÄgades fem lÀkare om diagnostisering och Ätta kvinnor med nÄgon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.