Effekter av kognitiv beteendeterapi vid tinnitusrelaterade besvär
En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen. Resultatet byggde på tio kvantitativa artiklar. Svaga bevis fanns för ett samband mellan tinnitus och ångest, depression och sömnbesvär. Vad beträffar kognitiva besvär så visade resultatet att det fanns belägg för att tinnitus påverkar uppmärksamheten när den riktas åt flera håll. Kognitiv beteendeterapi hade effekt på tinnitus på så sätt att behandlingen reducerade besvär relaterade till tinnitus. Effekten av behandlingen analyserades med Lazarus copingstrategi som teoretisk referensram. Förslag på rekommendationer till implementering i vården är att då sjuksköterskan möter en patient med tinnitus bör sjuksköterskan förhöra sig om eventuella besvär, och vid behov rekommendera kognitiv beteendeterapi.