Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ?automatiskt? och i förlängningen med positiva förtecken.

Vi presenterar vårt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hållbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssätt gällande motivations och inspirationsarbete om hållbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte är att motivera och inspirera barn att arbeta med hållbar utveckling..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.Läs om livet som tvångssjuk..

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Syftet med mitt examensarbete är att skapa en djupare förståelse för föräldrars syn på lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsamtal använts. Under en vardags kväll träffade jag och min handledare en grupp föräldrar och samtalade om hur de tänkte om hållbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hållbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gånger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att föräldrarna menade att hållbar utveckling handlar om miljömässig hållbarhet och hållbara konsumtionsmönster. De poängterade att det är en komplex och stor fråga.

Sammanfattning Vårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen. .

E-utbildning ligger i tiden. För individen som vill förkovra sig är e-utbildningar lättillgängliga och för företaget som vill hålla sin personal uppdaterad är de effektiva och relativt resurssnåla. De är tids- och rumsoberoende och kan genomföras i den takt som passar individen. I denna studie har en e-utbildning på ett stort svenskt möbelföretag undersökts. Utbildningen är obligatorisk på företaget och utbildningens målgrupp är därför väldigt omfattande.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.