Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhåller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förväntningar på påfrestning, förväntningar på utfall inför terapin och klientens problematik. En frågeställning inför studien var även huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstämmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen både terapeut och klient svarat från samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens är en vanlig och svårbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjärnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmärgsvätskan. Sambanden mellan de degenerativa förändringarna och kognitionen är komplexa.

Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning.

Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.

Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser på sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i Skåne, samtliga i åldern 16 - 34 år.Diagnosens påverkan varierade från individ till individ. Två intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbättrat deras livssituation. Två intervjupersoner ifrågasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbättrat deras liv och, för en av de båda, dessutom försämrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat självskadebeteende. De två övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan på deras liv, och höll sig främst neutrala till diagnosen under intervjun..

Syftet med studien är att undersöka Pro-anorexia (Pro-ana) bilders påverkan på kvinnor jämfört med vedertagna modellbilders påverkan. Blir kvinnor mer påverkade av att titta på extremt smala kvinnor än av att titta på "normala" smala modeller? En experimentell mellangruppsdesign, med 42 kvinnor från Lunds universitet användes. Den påverkan som mättes var matproblematik, tjockkänsla, idealkropp, självförtroende och affekter. Pro-anafilmer, modellfilmer och kontrollfilmer användes som stimulimaterial.

KBT, Kognitiv beteendeterapi är en metod som dagens samhälle förespråkas av många om man vill uppnå ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vår studie är att beskriva verksamheten på en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det är att arbeta med KBT. Våra frågeställningar var: Hur kan man använda KBT praktiskt på en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlättar samt försvårar deras arbete? Vilka känslor väcks hos personalen? Vår studie är genomförd på en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att få fram personliga åsikter av personalen.

Syftet med denna uppsats är att försöka förstå vad mindfulness är, vad det kommer ifrån och vart det är på väg. Det kan finnas ett behov av att förstå mer om mindfulness, dels för de som arbetar med det, dels för de som i framtiden kommer att stöta på mindfulness, då inte minst socionomer. Uppsatsen frågar vad som ligger bakom mindfulness, hur en viss aspekt av buddhistisk meditation nu i vår tid har fått ett sådant genomslag? Vad det är rent konkret, går det att definiera? Vilka människor kan ha behov av mindfulness, förutom de som redan är behjälpta? Vad blir de nya riktningarna för mindfulness, kanske mer in i socialt arbete?Texterna om mindfulness som är analyserade är hämtade ifrån olika källor för att få en bred överblick av fenomenet. Förutom ren mindfulnesslitteratur även litteratur om buddhistisk meditation med mindfulness som fokus.

Denna kvalitativa studie undersöker vilken funktion det anorektiska beteendet fyller och huruvida det finns en koppling till hantering av adolescensens utvecklingsuppgifter. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor från en icke-klinisk population som hade haft en ätstörning i tonåren. Studien visar att ätstörningen används för att hantera känslor, få en känsla av självkontroll, identitet, trygghet och självförtroende, kommunicera att man inte mår bra, få uppmärksamhet, skapa gränser samt frigöra sig eller undvika att frigöra sig från föräldrarna. Resultatet pekar på att flera av dessa sjukdomsvinster kan användas för att hantera adolescensens utvecklingsuppgifter. I studien ingår även en screeningundersökning bland universitetsstuderande (n= 406), som fann en prevalens på 6.5 % hos kvinnor respektive 2.8 % hos män för anorexia nervosa i tonåren..

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket bemötande flickor med självskadebeteende får av professionella inom olika verksamheter, med inriktning på stöd och behandling. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet;? Hur får flickorna stöd?? Vilken behandling får flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmärksammas i det professionella arbetet med flickor med självskadebeteende?Utifrån en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i Västra Götaland. Enkäterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhälsovård, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkäten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991).

För att utvärdera en metod för tillämpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anställda på Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA består av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA är en metod som kan användas i tillämpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvärdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket är tabeller över kognitiva krav sammanställda av datamängden insamlad i intervjuerna. Utvärderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanställa en CDT med högt innehåll av kognitiva poster.

För en speldesigner är det viktigt att ha kunskaper om hur människan fungerar. Det är av yttersta vikt vid skapande av spel att kontrollen fungerar som ett hjälpmedel för spelaren då det är verktyget för att kommunicera med spelet.Det här arbetet berör området att med hjälp av två små spel undersöka hur en person utan erfarenhet av Playstation kan lära sig att använda en spelkontroll utan att känna sig osäker på vilken knapp som ska tryckas ned eller vart på kontrollen rätt knapp sitter. Som underlag för den här undersökningen används teorier om automatiserade kognitiva processer vilket innebär att målet med undersökningen var att få försökspersonerna att komma till en punkt där knapptryckningarna sker per automatik. Spelaren skulle på så sätt eliminera de moment där han/hon måste tänka eller lokalisera för att genomföra rätt knapptryckning.Undersökningen visadetydliga tendenser om att träning ger bättre reaktionstider vilket visar påförbättrad kunskap om spelkontrollen, som är en Playstation 3 Dualshock3-kontroll. Dock gick det ej att konkret visa att någon av försökspersonernahade gjort knapptryckningarna till en automatiserad kognitiv process.Undersökningen visarockså att flera andra områden bör tillämpas för att få en mer tydlig bild av hur en person kan lära sig använda en spelkontroll.