Den här uppsatsen är en studie i synkroniciteten och individuationsprocessen med utgångspunkt från C. G. Jungs definitioner.Begreppet synkronicitet introducerades av C. G. Jung år 1951.

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

SammanfattningSömnproblem är vanligt förekommande hälsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits på effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende på graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design användes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermätningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.

På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgångspunkt från bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur män och kvinnor fattar beslut och utvärderar risker samt om ångest och prestationsbaserad självkänsla påverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet.

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser.

Processing information in complex everyday life recruites different abilities than limited storage capacity. Working memory, the central executive and inhibition are constructs that have been used to describe this ability of adaptation. This paper investigates the connection between working memory capacity and performances in tasks closely associated to real life situations, i. e. verbal fluency tasks.

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, något som ärvts ner genom generationer. Men är utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmåga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krävande uppgifter frestar på arbetsminnet och skapar störande effekter som sänker hjärnans prestationsförmåga. Således är kanske den traditionella provutformningen med de svåra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper på ett sätt som gör dem rättvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrågornas ordning påverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var även av intresse om utformningen påverkade elevernas motivationsnivå, åsikt om provet eller hur lång tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

The purpose of this study was to evaluate the effectiveness of mindfulness training in the treatment of chronic pain, estimate the degree of mindfulness before and after intervention, and to describe the participants experience of mindfulness training. Mindfulness is defined as moment to moment, non-judgmental awareness. After the treatment of chronic pain 16 patients were offered and nine agreed to participate in mindfulness training. The intervention group took part in an 8-week group-program. The comparison group, not randomized, was 16 former patients.

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan.