Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhÄllningssÀtt skulle kunna ha för tonÄringar i deras vardag. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhÄllningssÀttet med utgÄngspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonÄringar. Genom att arbeta utifrÄn den kognitiva terapins ram kan professionella fÄ den unge att fundera kring samband mellan tanke, kÀnsla och handling.

UngdomstjÀnst bestÄr av tvÄ delar: icke avlönat arbete och pÄverkansprogram. I den kommun denna studie Àr utförd i har socialtjÀnsten valt att benÀmna pÄverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förÀndrat sitt sÀtt att tÀnka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrÄn stÀmplingsteori och kognitiv teori.

En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksĂ„r under vĂ„rdtiden. TrycksĂ„r Ă€r en vĂ„rdskada som med rĂ€tt Ă„tgĂ€rder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för trycksĂ„r hos Ă€ldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, dĂ€ribland hög Ă„lder, nedsatt nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmĂ„ga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantĂ€r höftfraktur. Fem olika omrĂ„den med förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder identifierades, dĂ€ribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Unified Protocol Àr en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad pÄ empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningen var om det fanns skillnader vid jÀmförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter sÄg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, tvÄ mÀn och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

I komplexa organisationer kan det vara svÄrt att uppnÄ mÄlöverensstÀmmelse, syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med mÄlöverensstÀmmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning pÄ LuleÄ tekniska universitet. Dessutom utformades en enkÀt som de övriga medarbetarna fick svara pÄ. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter anvÀnder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nÄ lÄngt i skapandet av mÄlöverensstÀmmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt pÄ kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Det finns ingen enhetlig vetenskap nÀr det gÀller mÀnniskan och hennes natur; filosofi och psykologi Àr dock bra verktyg vid studier av mÀnniskans inre, som trots att vi Àndras har en del som definierar oss som den vi Àr. Denna del pÄverkas av mÀnskliga relationer, men ocksÄ av oss sjÀlva. I denna uppsats har jag framhÀvt relationen mellan museum och mÀnniska och hur museer anvÀnder kunskap och historia. Jag har ocksÄ pekat ut vikten av museer nÀr det gÀller uppbyggnaden av vÄr identitet. Denna uppsats Àr indelad i fem kapitel; MÀnniskans inte, Museets historia, MÀnniskans relation till museet, Museet och samhÀllet och slutligen en diskussion.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Bakgrund: VÄr medellivslÀngd ökar, vi blir allt Àldre. I hemsjukvÄrden möter sjuksköterskan Àldre personer som lever med smÀrta. SmÀrta som utgÄr frÄn muskler, skelett och leder och som hindrar den Àldre frÄn att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan i hemsjukvÄrden kan göra för att lindra smÀrta. Metod: Som metod anvÀndes en litteraturöversikt som baseras pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien ?r att bidra med kunskap om hur yrkesverksamma som m?ter v?ldsutsatta personer f?rst?r, utf?r och hanterar arbetets emotionella krav. Studien unders?ker ?ven vilka copingstrategier som anv?nds f?r att hantera emotionell belastning samt hur organisatoriska villkor p?verkar yrkesverksammas m?jlighet till emotionell h?llbarhet i arbetet. 1.